Omtanke 1
”Metoden har en människosyn som är väldigt human
och det tilltalar mig. Den välkomnar en målgrupp många tappat hoppet och tron kring, familjer som är behandlingströtta, har multiproblem eller där olika insatser inte gett resultat”, berättar Anne-Lie. Forskningsarbetet Många studier inom socialt arbete är kvalitativa men vi behöver veta mer på gruppnivå om hur olika behandlingar och insatser fungerar. Därför kommer detta forskningsprojekt vara kvantitativt med fokus på effekt av behandlingen. De utfallsstudier som hittills är gjorda på IHF pekar på att metoden gör en positiv skillnad. Att veta att en metod inte är skadlig är viktigt utifrån ett etiskt perspektiv. Det forskningsprojekt som nu påbörjats kommer löpa under flera år och bland annat undersöka vilken effekt IHF har. Mätningar kommer att göras när insatserna påbörjas, när de avslutas och sex månader efter avslutad behandling. För att kunna mäta effekten behövs en jämförelsegrupp. Eftersom IHF är en insats som ämnar förhindra eller förkorta placeringar av barn kommer jämförelsegruppen vara familjer där barn har beviljats placering på HVB. 60 familjer i de två olika grupperna med ungdomar i åldern 11-17 år, där problematiken är så likvärdig som möjligt, både i kommunal och privat regi kommer jämföras. Skattningar görs på individ och familjenivå, både av barn och föräldrar i båda grupperna. Utifrån underlaget ska en utvärdering i skillnader och likheter göras. Internationella studier visar att det ofta inte är så stora skillnader mellan HVB och Öppenvård, därav vikten att se hur det ser ut på nationell nivå. Forskningsprojektet kommer kunna ge vissa svar på gruppnivå och kommer förhoppningsvis även väcka frågor för fortsatt forskning. Exempelvis om vad som ligger till grund för beslut om olika insatser och hur omfattande ingripande insatser som behövs beroende på problematik. ”Syftet är att ta reda på hur vi kan göra behandlingen ännu bättre, inte säga att IHF är bäst. Vi behöver öppna upp diskussionen kring vad vi gör och vilken effekt det har. Jag tycker det är skrämmande när jag börjar fundera på vad vi faktiskt inte vet. Jag hoppas att forskningsprojektet ska bidra till kunskap och förbättringsarbeten både inom öppenvård och HVB ”, säger Anne-Lie. Torbjörn Forkby är professor i socialt arbete på Linnéuniversitetet med inriktning barn, unga och familj. Han har varit ledande i att få samarbetet mellan Humana och universitetet att fungera: Metoden har en människosyn som är väldigt human och det tilltalar mig. Den välkomnar en målgrupp många tappat hoppet och tron kring, familjer som är behandlingströtta, har multiproblem eller där olika insatser inte gett resultat. ”Vi behöver stärka partnerskapet och det institutionella samarbetet. Vi är olika funktioner men vi har en gemensam mötespunkt i att barn och familjer ska få så bra vård och stöd som möjligt”, säger Torbjörn. Inom hälso- och sjukvårdsbranschen är det många anställda som har en forskarutbildning, där görs löpande forskning för att säkerställa hur det fungerar i praktiken. Socialt arbete har inte kommit lika långt i den utvecklingen då det historiskt sett inte varit lika prioriterat. Hur kroppen fungerar och påverkas berör hela samhället. Hur en person behöver mötas i det sociala är en smalare målgrupp. ”Jag ser positivt på att fler undersöker den egna verksamheten och inte erbjuder insatser bara för att de verkar bra eller uppfattas som tilltalande. Det gör att utvecklingen till en mer kvalitativ vård kan gå framåt och vi kan bidra positivt till såväl enskilda som till samhället i stort”. Humant 2023 5