Advokaten 1
”Kriminalpolitiken har liten praktisk betydelse”
Hur ser brottsligheten i Sverige egentligen ut i förhållande till andra länder? Att jämföra brottsstatistik mellan länder kan vara en vansklig uppgift för en ickespecialist. En sådan jämförelse är emellertid just vad Lars Westfelt gjort i sin nyligen presenterade avhandling Brott och Straff i Sverige och Europa. avhandlingen jämför Westfelt brottsutvecklingen i nio europeiska länder under efterkrigstiden fram till slutet av 1990-talet.Med hjälp av bland annat statistikanalys och en omfattande litteraturstudie, konstaterar han att: • Sverige är ett ganska typiskt Västeuropeiskt land när det gäller brottsnivå och brottsutveckling • Sverige följer i stort sett samma utveckling som de andra åtta länderna vad gäller uppklaringsprocent och brottslighet. Ett anmärkningsvärt och tankeväckande faktum är att brottskurvorna är så likartade i de europeiska länderna.Sverige har t ex i likI het med de flesta av länderna haft en uppbromsning av brottsligheten under 1990-talet. Uppbromsningen inträder ungefär samtidigt i de olika länderna, och orsakas tydligen av någon faktor som är gemensam – vilken är dock oklart. BRÅ (Brottsförebyggande rådet) hävdar att brottsutvecklingen styrs av grundläggande faktorer:konjunktur, global och teknisk utveckling, och undrar själva om den över huvud taget är påverkbar. (Svaret blir förstås ja, annars skulle ju inte BRÅ behövas.) Fler poliser och hårdare straff Två faktorer som många antar påverkar brottsligheten är fler poliser och hårdare straff.Westfelt finner inget stöd för något av dessa antaganden. Flera europeiska studier har visat att antalet poliser i förhållande till befolkningen inte har någon inverkan på brottsnivån. Westfelt har också studerat användandet av fängelsestraff och konstaterar att risken att dömas till fängelse varierar mellan länderna,liksom strafftidernas längd.Efter mitten av 70-talet har länderna utvecklat klara skillnader när det gäller detta. England och Frankrike har dömt allt fler till fängelse, medan Österrike och Finland har minskat sin fängelsebeläggning – Finland med två tredjedelar! Trots detta fortsätter brottsutvecklingen att se ungefär likadan ut som i Sverige – som för övrigt har en relativt låg fängelsebeläggning. Att tillämpa hårda straff eller ”släppa fångarna loss” verkar alltså inte påverka brottsutvecklingen. Det står klart att kriminalpolitiken egentligen har ganska liten betydelse när det gäller brottsutvecklingen. Avhandlingen är ett gediget arbete som placerar debatten om kriminalitetens nivå i Sverige i ett internationellt sammanhang. Att kriminalpolitiken förefaller ha så liten praktisk betydelse innebär inte att vi därmed lika gärna kan sluta diskutera hur vi förebygger brott,bemöter kriminella och tillgodoser brottsoffers behov. Vi är många som har anledning att delta i den diskussionen. CHRISTINA NEHLIN Socionom och frilans Halvsida Standardbolag 12 ADVOKATEN #2 • 2002