Omtanke 1
Många som hör av sig är äldre som blivit utsatta
som barn och lider av psykisk ohälsa. Ibland kan man ha en Julia Engström. bild av att poliser och domare är dåliga. Andras dåliga erfarenheter sprids snabbt. De som hör av sig till Storasyster kan både vara utsatta just nu eller ha blivit utsatta tidigare. Ibland för länge sedan, när de var barn, men att de tar kontakt först i vuxen ålder. – Det är vanligt med psykisk ohälsa och även självmordstankar bland de som har varit utsatta för sexuellt våld. Ofta har man känslor av skuld och skam. Även ångest, rädsla, försämrat egenvärde. Man kan känna sig äcklig, värdelös, att ingen skulle vilja vara med en. Det är också vanligt med tillitsproblem och gränssättningsproblem. Det är inte så konstigt. Någon har gått över deras gränser och för vissa kan det sedan vara svårt att tydligt känna var deras gränser går. KONCENTRATIONSSVÅRIGHETER ÄR ETT vanligt första tecken på sexuella övergrepp, främst hos barn. Enligt en enkätundersökning som Storasyster har gjort uppger 30 procent att de har haft suicidtankar och 17 procent att de har begått suicidförsök. – Vi blev chockade själva när vi såg hur vanligt det var. Ofta när man talar om suicid så gör man ingen tydlig koppling till sexuellt våld. Det är viktigt att förstå vilka 28 | www.ssil.se »Ofta när man talar om suicid så gör man ingen tydlig koppling till sexuellt våld« konsekvenser sexuellt våld ger, både kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser. Storasyster publicerar löpande rapporter kring sexuellt våld för att bidra till kunskapsspridning. EN VANLIG REAKTION under ett övergrepp är att stänga av både mentalt och kroppsligt, en så kallad frysreaktion. – Det är den absolut vanligaste reaktionen. Det är ovanligt med fight- eller flight-reaktioner vid övergrepp. Alltså att personen som blir utsatt försöker springa därifrån eller ta sig loss, slåss eller skrika. Men vi kanske tror att det är så vi skulle reagera om vi skulle bli överfallna. Därför blir skulden så stor när vi tycker att vi inte gjorde något motstånd. Men det är en normal reaktion, kroppen gjorde motstånd på sitt eget sätt och det är viktigt att förstå det, säger Julia. Hon berättar också om en annan vanlig reaktion. – Man har nyligen upptäckt en inställsamhetsrespons, att personen automatiskt försöker ställa sig in hos förövaren för att minimera våldet. Många känner skuld och skam för att de har reagerat på ett sätt som de inte trodde att de skulle göra. – För att kunna återhämta sig krävs det någon typ av bearbetningsprocess. Hur den ser ut är olika för alla. Många upplever ett behov av professionellt stöd, men för vissa kan det räcka att prata med någon närstående. Det kan ta både tid och energi att återhämta sig. Men det är viktigt att ge det tid. En del kan ha fått stöd tidigare som de upplevde som dåligt. Kanske har de träffat någon som har haft för lite kunskap om sexuellt våld och för lite verktyg. Med rätt stöd finns det möjligheter till återhämtning. Julia tycker att samhället behöver bli bättre att lyssna på målgruppen. – Det är livsviktigt med bra bemötande. Sedan behövs mer våldsprevention, att tidigt prata om det här i skolorna. För hur ska man känna igen våld när man inte vet hur det ser ut? Sedan behövs mer stöd oberoende av ort. Nu finns det bara en akutmottagning för våldtagna och den ligger i Stockholm. Det behövs också bättre uppföljning, hur det fungerar med sexualiteten. Det är viktigt att prata om. Hur fungerade du tidigare, hur är det nu? Det kräver kunskap. Men vi ser ett intresse att lära sig mer, avslutar hon. ●