Omtanke 1
ÄLDREOMSORGSDAGARNA »Ju mer vi vet om demenssjukd
om desto bättre kan vi hjälpa« Demensvård har blivit mer personcentrerad idag än den var tidigare. – Sedan behöver även anhöriga stöd. Helheten är viktig genom empati, kunskap, närhet och social gemenskap. Närheten är lika viktig i livets slut som i livets början. Och vi måste ha kunskap. Ju mer vi vet om demenssjukdom desto bättre kan vi hjälpa. Vi kan även förvärra symtomen om vi bemöter en boende på fel sätt. Silviahemmet har en certifieringsmodell som innebär att hela enheter, vård- och omsorgsboende, hemtjänst blir utbildade och certifierade. Det görs via föreläsare från Silviahemmet. Enskilda undersköterskor, sjuksköterskor, läkare och andra professionella kan genomgå en utbildning i demensvård utifrån Silviahemmets vårdfilosofi. Utbildningarna hålls i samarbete med Sophiahemmet Högskola och Karolinska Institutet. Silviahemmet ska verka för att sprida Petra Tegman, Silviasjuksköterska, talade på Äldreomsorgsdagarna som arrangerades av Gothia Fortbildning. cellerna i hjärnan förtvinar och man får svårt att minnas och tolka sin omgivning. Sjukdomen har olika stadier, vilket innebär att personen och närstående oftast behöver mer hjälp längre fram. PETRA BERÄTTAR OM de fyra hörnstenarna inom den palliativa vården. Dessa är personcentrerad vård/symtomkontroll, anhörigstöd, teamarbete och kommunikation/relation. – Men basen är värdegrunden. Hur vill vi ta hand om våra patienter/brukare? Det är den grundläggande etiken, att vi till exempel tar hand om våra patienter med respekt. Vad betyder det? Och innebär det att vi även ska bemöta de anhöriga med respekt? Naturligtvis! Men det är viktigt med en gemensam syn och att den finns tydligt förankrad i verksamheten, säger Petra Tegman. kunskap om demenssjukdom med målet högsta möjliga livskvalitet för personer som lever med demens och deras anhöriga. Petra visar med en bild att människan har fysiska behov, psykiska behov, sociala och existentiella. – En person med demenssjukdom kan ha svårt att tala om att denne har till exempel ont i ett knä. Då får vi vara detektiver. Ofta blir man lättretlig när man har ont någonstans. Vi får försöka ta reda på om det kan bero på fysisk smärta, säger Petra Tegman. DET KAN VARA ännu svårare att upptäcka psykiska behov. Oro till exempel beror oftast på någonting. Det finns också behov av att få tala om hopp och tro, liv och död. Sedan kan man behöva hantera relationer, boende, ekonomi och andra sociala behov. – Vi fokuserar på högsta möjliga livskvalitet under hela sjukdomsförloppet. Livskvalitet kan vara självbestämmande, hopp, meningsfullhet, gemenskap och Petra Tegman närhet. Vi arbetar med livet. Låt inte demensvården bli ett dödens väntrum. Vi har alla rätt att leva tills vi dör och ska få vara delaktiga och känna oss behövda. Därför säger hon hellre meningsfullhet istället för aktivitet när det handlar om vardagliga saker som man gör. Men hon vill också tala om att man kan behöva tilllåta en naturlig död genom att inte tillämpa hjärt-lungräddning vid långt gången demenssjukdom. – När en person är svårt sjuk i den senare fasen av sin demenssjukdom så visar forskning att han patienten endast har 1,6 procent chans till överlevnad vid hjärt-lungräddning. Då är det bäst att döden får komma smärtfritt och ångestfritt. Det beslutet är det vi professionella som behöver ta utifrån den samlade kunskap och erfarenhet som finns inom teamet, avslutar Petra Tegman. ● Palliativ vård vid demens Den här boken utgår från förhållningssättet i palliativ vård vid demens som kan sammanfattas med tre ord. Hjärna för den kunskap som behöver finnas, hjärta för omsorgen och händer för den livsnödvändiga närhet som skapar trygghet, livskvalitet och ro inombords. Boken är förankrad i forskningen och baseras på nationella och europeiska riktlinjer. Petra Tegman är medförfattare till boken Palliativ vård vid demens, Gothia Fortbildning. www.ssil.se | 47