Sten 1
ÅRETS STEN SVENSK DIABAS FOTO: STÉFAN ESTASSY FOT
O: PETER WILLEBRAND Del av skulptören Ebba Matz verk Déjà vu i Dragar - brunnsparken i Uppsala. De sittvänliga diabasblocken har blankpolerad ovansida och grovhuggna sidor. D 14 et kanske mesta givna valet, och i någon mening även det mest svenska. Samtiden har alltid kunnat spegla sig i den svarta diabasens blankpolerade yta. I slutet av 1800-talet gav fyndigheterna runt trakterna i mötet mellan i Skåne, Blekinge och Småland upphov till en ny och lönsam näring som minskade utvandringen till Amerika från de små samhällena i bygden. Under andra världskriget kom de stora beställningarna från ett självförhärligande Nazityskland, som byggde monument över sina gärningar. Det upphörde först när Tredje Riket föll samman, och när det av kriget ödelagda Europa skulle rustas igen behövdes i första hand byggnadsmaterial som gav tak över huvudet – inte monument. – Diabas fick en lite dålig klang några årtionden efter andra världskriget, just för att den kopplades samman med alla monument som hade rests i samband med kriget, säger Rolf Lundmark, vd för Naturstenskompaniet. Några årtionden senare fick ett annat historiskt omvälvande skede motsatt verkan: – När muren föll och kalla kriget fick ett slut öppnades marknaden för diabas åter upp mot östblocket. Det har framför allt handlat om en ökad export av gravsten. Blickar man innanför nationens gränser så är Riksbankens fasad Sveriges hittills mest kända byggnadsverk med koppling till diabas. Även den bär samtida historiska vittnesbörd. Riksbanken blev arkitekten Peter Celsings sista stora uppdrag. Han hade tidigare bland annat ritat Kulturhuset i anslutning till det kritiserade Sergels Torg. När Riksbanken, vid intilliggande Brunkebergstorg, stod klar 1976 hade budgeten sprängts med råge och en av de största ordrarna av diabas från Göinge hade levererats. Men det var inget som Peter Celsing själv fick uppleva. Han hade avlidit två år tidigare, i sviterna av en hjärntumör, endast 54 år gammal. Det är heller ingen tvekan om att svensk diabas står för en exklusivitet som kräver budgetutrymme. Å andra sidan har den unika egenskaper, i både nyanser och hårdhet. Diabasen tillhör de magmatiska bergarterna, på samma sätt som granit. Den för