Sten 1
ÅRETS STEN SVENSK DIABAS FOTO: CHRISTER KJELLÉN S
veriges ambassad i Berlin har fasad av svart polerad diabas från Emmaboda Granit. FOTO: WIKIMEDIA COMMONS/CC-BY-SE/BENGT OBERGER Pål Svenssons Sprungen ur (1996) i Wanås skulpturpark består av ett polerat diabasklot omgivet av diabasskärvor. ”Vi hade kunnat få en finländsk diabas till ett något lägre pris, men samtidigt fanns det ingen anledning att inte välja svensk diabas en sådan här gång. Den har en jämnhet och en mörk djärvhet som jag personligen verkligen gillar.” SOFIA NYLÉN, LAND ARKITEKTUR nat om hur viktigt det är att kontoret blir ”en öppen social miljö”. Det handlar bland annat om att knyta samman den externa och interna miljön, förklarar han. Natursten – i form av svensk diabas – är en bokstavlig byggsten för att åstadkomma den känslan. – Diabas har den färg som vi var ute efter och som ger byggnaden sitt rätta arkitektoniska uttryck. Samtidigt har den andra positiva egenskaper, som att den är solid och lätt att rengöra, säger Kim Herforth Nielsen. 3XN samarbetar med Land Arkitektur när det kommer till gestaltning av landskapet kring kontoret. Sofia Nylén är en av Lands delägare och har varit ansvarig landskapsarkitekt i projektet. Även hon betonar den sammanhållande känslan mellan miljön inom- och utomhus som man åstadkommer med hjälp av natursten. Och det handlar inte bara om Swedbank, understryker hon. – Vi är också anlitade i det parallella projektet som innebär stora förändringar i andra delar av Sundbybergs centrum, med ombyggnader och tillbyggnader av hela kvarter. Där används bland annat gatsten för att skapa en sammanhållen känsla. Huvudkontoret ska vara en del av samma miljö, säger hon. Genom att använda olika typer av ytbearbetningar av diabas har man uppnått en kontinuitet i övergången från inomhusmiljön till utomhus. – Diabas ger ett mörkt golv. Vi har arbetat med blästrad, krysshamrad och flammad sten för att få fram nyanserna. Ju längre bort från inomhusmiljön, desto råare ton. Men det handlade inte bara om känslan. Testresultat från SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, understödde också de rena praktiska fördelarna med att välja diabas. – Det är en sten som klarar stora påfrestningar och tuffa miljöer, som vårt kalla klimat. Ett högre pris kan alltså motiveras ur hållbarhetsperspektiv. – Vi hade kunnat få en finländsk diabas till ett något lägre pris, men samtidigt fanns det ingen anledning att inte välja svensk diabas en sådan här gång. Den har en jämnhet och en mörk djärvhet som jag personligen verkligen gillar, säger Sofia Nylén. 17