Sten 1
PROJEKT KVARTERET CAROLI FOTO: KRAGH & BERGLUND
Beläggning med utgångspunkt i anpassas efter användning av exempelvis bilar, medan färgtonerna används för att frambringa stämning i de enskilda platserna. Mönstret är unikt designat för Caroli köpcentrum både inomhus och utom hus och skapar därmed ett sammanhang mellan det invändiga och utvändiga. Caroli, S:t Kvärngatan, huvudingången med sinusplattor. Med hjälp av stenarnas nyanser skiftar färgtonerna i vad som förefaller vara ett slumpmässigt mönster — men skenet bedrar. Varje sten är littrerad. N är Caroli City byggdes vid Gamla staden i Malmö i skiftet mellan 1960- och 1970-tal var Hugo Åberg stadens stora byggmästare. Goda kontaktar med de styrande socialdemokra terna gav honom en särställning. Åberg ligger även bakom Kronprinsen, Malmös högsta skyskrapa fram till Turning Torso byggdes. Byggandet av Caroli City var ett omfattande och omdiskuterat ingrepp i stadsbilden runt Caroli kyrka. Hela kvarter revs i vad som många i dag anser vara det mest misslyckade byggprojektet i Malmös moderna historia. Vid den officiella invigningen av Caroli City 1973 fanns Hugo Åberg inte med. Han hade omkommit i en bilolycka redan 1969. I september 2013, nästan på dagen 40 år senare, invigdes ett ombyggt Caroli. renoveringen hunnit bli rejält nedgånget. Det färdiga resultatet bygger på danska arkitektkontoret Schmidt Hammer Lassens förslag Sleeping beauty, som utsågs till vinnare i den arkitekttävling som Profi och Malmö stad anordnade redan 2008. Förslaget var ett sambete med danska landskapsarkitektfirman Kragh & Berglund, där Jonas P. Berglund är en av grundarna. – Caroli hade, som många andra shoppingcenter, en traditionell och 38 sluten struktur. Kort sagt: en inåtvänd galleria. Vårt vinnande förslag gick ut att bryta upp strukturen och i stället arbeta med ett gatuförlopp genom hela komplexet. Landskapet utanför skulle ta vid direkt och fortsätta från fasad till fasad i kvarteret, säger han. Den vinnande grundidén var att låta nya torg och mötesplatser uppstå i flödet. – Målsättningen var att skapa så många offentliga rum som möjligt, även på privat mark, och att åstadkomma en känsla av innergård i en äldre kvartersstruktur, säger Jonas P. Berglund. förslaget öppnades även taket upp för att förstärka känslan. – Men det kunde vi inte genomföra, bland annat på grund av energimässiga skäl och ett för krävande underhåll. I stället har vi sett till att så mycket dagsljus som möjligt bryter in. Jonas P. Berglund understryker att beläggningen i natursten varit helt avgörande för att hitta tillbaka till både känslan och den äldre kvartersstrukturen. Man har arbetat med fyra olika typer av belägg: Blå Rönne, Mörk Roriz, Ljus Granja och Ljus Pedra. – Vi ville åstadkomma ett flytande förlopp med hjälp av väldigt ljusa och väldigt mörka plattor. Den mörkaste stenen är till exempel Blå Rönne medan Pedran är mycket ljus, nästan som granit. Beläggningen har gjorts i Malmö stads moduler för smågatsten, 30 x 30, 60 x 60 och 120 x 120. – Det ska smälta in i omgivningen. Vi har använt flammad sten både ute och inne. Stenen inomhus frostades en aning för att stänga porerna, men inte så mycket att den blev blank. Stenarna ska framför allt påminna om varandra, oavsett om de är inne eller ute. Och det gör de också. Vi är jättenöjda med slutresultatet, säger Jonas P. Berglund. Totalt har 10 000 kvadratmeter belagts. Med hjälp av stenarnas nyanser skiftar färgtonerna i vad som förefaller vara ett slumpmässigt mönster. Men det har varit ett arbete som krävt detaljskärpa. – Varje sten är littrerad, just för att försöka åstadkomma känslan av slumpmässighet, säger Jonas P. Berglund. allmänheten har varit positiva. Stadsdelen har fått vad Jonas P. Berglund kallar en ”revival” med nya hyresgäster, butiker och restauranger. – Det har också varit väldigt roligt att få arbeta med beställare som varit så kvalitetsmedvetna genom hela projektet. Det signalerar en vilja som drar med sig andra. En relativt sett dyrare beläggning betalar sig alltså i slutänden. Det bevisar det här projektet.