Advokaten 1
Nyheter Länen som litar på rättsväsendet Förtroen
det för rättsväsendet är bäst i Uppsala, Örebro och Västerbottens län. Det visar det regionala resultatet av Nationella trygghetsundersökningen (NTU). När det gäller förtroende för rättsväsendet har Stockholms, Blekinge, Skåne och Dalarnas län en mindre andel personer med stort förtroende än riket totalt sett. Av den regionala statistiken, som publicerades av Brottsförebyggande rådet (BRÅ) den 21 januari, framgår också att storstadslänen Stockholm och Skåne över tid haft en större andel brottsutsatta personer jämfört med riket totalt sett, medan Gävleborgs och Västernorrlands län haft en mindre andel utsatta. MÅRTEN SCHULTZ OM ARBETET MOT NÄTHAT ”Vi vill göra Internet Det senaste året har näthat som begrepp för olika former av kränkningar på Internet blivit starkt uppmärksammat. Mårten Schultz är professor i civilrätt vid Stockholms universitet. Under 2013 har han varit aktiv med olika projekt mot näthat. Han gav ut en bok i ämnet och grundade ett institut för juridik och internet. Dessutom planerar han en mobilapp där den som har kränkts snabbt kan starta en skadeståndsprocess. Barnrättsperspektivet ska lyftas fram ytterligare. Fler asylsökande barn ska få stanna Utlänningslagen justeras så att barn beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande. Det föreslår Justitiedepartementet i en promemoria. Syftet är att ytterligare lyfta fram barnrättsperspektivet och säkerställa principen om barnets bästa. Förändringarna, som föreslås träda i kraft den 1 juli, syftar till att underlätta bedömningarna och möjliggöra att fler barn ska kunna beviljas uppehållstillstånd. Promemorian innehåller också ett förslag om tillägg till bestämmelsen om verkställighetshinder. I bestämmelsen föreslås att det uttryckligen anges att de nya omständigheter i ett barns ärende som innebär att det finns medicinska hinder eller annan särskild anledning till att ett beslut om avvisning eller utvisning inte bör verkställas, inte behöver vara av samma allvar och tyngd som när det gäller vuxna personer. 10 Internet har använts allmänt i en generation, och de ”nya” sociala medierna med Facebook med flera fyller 10 år. Varför har näthatet hamnat i fokus under det senaste året? – Varje gång DEFINITION Så definierar Institutet för juridik och internet näthat: Med näthat avses kränkande och hatiska kommentarer på exempelvis bloggar, Facebook och Instagram. Kränkningarna kan även ske genom publicering av bilder eller videoklipp på internet. människor utvecklat nya teknologier för kommunikation så har de använts för såväl goda som onda syften. Internet och sociala medier är inget undantag. När nu sociala medier som Facebook, Twitter och Ask etablerats också i breda lager är det inte förvånande att de används också för att hota och kränka. Så har det egentligen varit under ett bra tag men det tog tid för traditionella medier och övrigt etablissemang att upptäcka det. Vad är det du främst vill åstadkomma med de här projekten? – Den litet naivt formulerade målsättningen är att göra internet till ett bättre ställe, genom att bidra till att traditionellt ansvarstänkande förs in i den digitala miljön. Kan det bli seriösa processer med en mobilapp, där man kan stämma någon för förtal och andra kränkningar med några knapptryckningar? – Ja, det tror jag säkert. Syftet är enbart att skapa en teknisk lösning som gör det enklare för ”vanliga människor” att använda sig av de processuella verktyg som redan finns. Domstolarna är inte bara till för åklagaren och rika företag. De är till för att slita vanliga människors tvister. Många uppfattar dock domstolarna som främmande och skrämmande. Förhoppningsvis kan en ny teknisk lösning göra att domstolarna framstår som mer tillgängliga. En demokratisering, så att säga. Innebär inte en app-stämning risker för den som blir kärande, som käranden har svårt att överblicka? – Det finns alltid risker för den som vill vidta rättsliga åtgärder och det är upp till och var och en att göra en riskbedömning. I så kallade småmål är dock riskerna överlag inte så stora. Det är ju själva poängen med småmålen. Även boken Näthat – rättigheter och möjligheter innehåller gördet-själv-material för stämningsPROJEKT MOT NÄTHAT Under 2013 har Mårten Schultz varit aktiv med olika projekt mot näthat: l Han gav ut boken Näthat – rättigheter och möjligheter, en handbok med självhjälpsinriktning som innehåller en stomme till stämningsansökan för kränkningsersättning. l Han grundade Institutet för juridik och internet, en ”legal clinic” för stöd till människor som har kränkts på internet. l Han planerar en mobilapp där den som har kränkts snabbt kan starta en skadeståndsprocess via kronofogden eller domstol. Advokaten Nr 2 • 2014 ansökan. Är det verkligen bra att uppmana folk att väcka talan på det här området utan hjälp av juridiskt skolade ombud? – Det finns ofta inga alternativ. I dag utsätts massor med människor för brottsliga kränkningar som rättsväsendet inte tar tag i. Advokathjälp är förstås att föredra men rättsskyddet i hemförsäkringen täcker inte alltid dessa tvister. Det är så deppigt att brottsoffer som vill ha upprättelse efter kränkningar på internet ofta är utlämnade till att göra allting själv. På vilket sätt skiljer sig näthat från förtal, ofredande och andra ärekränknings- och fridsbrott ”IRL” eller i traditionella medier? – Sociala medier innefattar en möjlighet till masskommunikation till väldigt låga kostnader och det går därtill ofta att vara anonym. Så: skillnaden är kanske främst räckvidden, transaktionskostnaderna och möjligheterna att försvåra ansvarsutkrävande. Vilket är det största problemet med rättsväsendets hantering av näthat? – Jag tror att det finns åtskilliga problem: Regelverket (förbuden), spelreglerna för rättsväsendet (åtalsreglerna, till exempel), systemet för ersättningar till brottsoffer samt rättsväsendets kompetens, effektivitet och attityd.