Advokaten 1
Nyheter till ett bättre ställe” störda av brott s
om rättsväsendet i realiteten ofta ser mellan fingrarna med. I jubileumsskriften Justitiekanslern 300 år framför Anna Skarhed den personliga uppfattningen att HD-avgöranden på senare tid ”inger en falsk föreställning om att det skulle vara möjligt att mäta lidande i pengar”. Hon hoppas på ”en förändrad inställning när det gäller ersättning för ideell skada”, och skriver: ”Sådan ersättning bör i högre grad ses som symbolisk och därmed kunna normeras så att vi undviker en utveckling liknande den i USA.” Tycker du att det ligger något i vad JK skriver? – Jag ställer mig frågande till Mårten Schultz är professor i civilrätt vid Stockholms universitet. Du är en stor förespråkare för upprättelse genom skadestånd; du har sagt att endast skadestånd innebär verklig upprättelse för den som har blivit kränkt. Men har det inte också en funktion att få ett formellt erkännande av kränkningen från någon instans? – Jo, det kan man säga. Ersättningen är det litet trubbiga verktyg som rättsordningen tillhandahåller för brottsoffers upprättelse men det fyller också en funktion av att uttrycka samhällets respekt för den enskildas rättigheter. Advokaten Nr 2 • 2014 JK Anna Skarhed har talat om en tilltagande ”kränkningskultur”, där man fokuserar på att försöka ekonomiskt kompensera sådant som inte går att kompensera. Innebär inte verksamheter med ökat fokus på skadestånd att man bidrar till att främja en sådan ”kränkningskultur”? – Jag håller inte med Anna Skarhed och tycker att uttrycket ”kränkningskultur” förminskar upplevelsen av de människor som får sina liv påverkade och ibland helt förvilken utveckling i USA som JK tar sikte på – om det är på federal eller delstatlig nivå – och undrar om det stämmer. I en mening instämmer jag med JK att ersättningens bestämmande bör präglas av att den inte har samma kompensatoriska syfte som till exempel ersättning för en trasig sak. Närmare bestämt talar det för schabloner, av till exempel det slag som Brottsoffermyndigheten fortlöpande formulerar. Jag är dock helt övertygad om att ersättningen bör sättas i relation till kränkningens allvar. Behövs det lagändringar för att hejda utvecklingen av nätförtal med utgivningsbevis, som i det färska fallet med databastjänsten Lexbase? – Frågan är inte enkel men bör utredas. Det är inte rimligt att kommersiella tjänster utan någon som helst publicistisk tanke kan undvika ansvar för integritetskränkningar genom att ansöka om och erhålla ett utgivningsbevis. Skärpt straff för dataintrång Regeringen har lämnat en remiss till Lagrådet med ett förslag om skärpt straff för dataintrång. Grovt dataintrång ska kunna ge fängelse i upp till sex år. I dag är det högsta straffet för dataintrång fängelse i högst två år, samtidigt som det finns tecken på att utvecklingen går mot allt farligare och mer storskaliga angrepp mot informationssystem. Regeringen föreslår därför en särskild straffskala och rubricering för grovt dataintrång. Straffet ska vara fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2014. Datorn i det aktuella fallet var 14 år gammal. Datorn på bilden är dock en annan. Slipper tv-avgift för gammal dator Förvaltningsrätten i Luleå har beslutat att en 27-årig jurist från Linköping slipper betala tv-avgift trots att han har en dator med internetuppkoppling. Rätten motiverar beslutet med att det krävs ett omfattande utbyte av komponenter för att mannens 14 år gamla dator ska kunna fungera som tv-mottagare. Bakgrunden till domen är att MA Radiotjänst tidigare har påfört mannen radio- och tv-avgift eftersom det visade sig att han hade en dator med internetuppkoppling. Men detta beslut upphävdes efter en prövning och de betalda avgifterna återbetalades. Senare när mannen anmälde datorinnehav påfördes han avgiften igen och då ville Radiotjänst även ha betalt för den tidsperiod som myndigheten betalat tillbaka avgifter för. 11 FOTO: ELVISPHOTO.COM, ISTOCKPHOTO