Advokaten 1
Reportage Islamisk rätt Sedigheh Vasmaghi utmanar
Irans system inifrån Hon var den första kvinnan i Iran som disputerade i islamisk rätt. Som forskare och lärare, och som praktiskt verksam advokat, har hon sedan arbetat för att stärka kvinnors rättigheter och att öka rättssäkerheten i hemlandet. Advokaten har mött den iranska juristen, teologen, poeten och advokaten Sedigheh Vasmaghi. TEXT ULRIKA ÖSTER FOTO STEWEN QIGLEY S edigheh Vasmaghi bor sedan 2012 med sin man Mohammad i Uppsala. Hit kom hon som fristadsförfattare 2012. Under de snart två åren i Sverige har hon fortsatt att forska och skriva om sitt specialområde: kvinnans ställning och rättigheter i islamisk rättstolkning. – Jag blev intresserad av islamisk rätt som mycket ung. Eftersom teologin är så styrande i Iran ville jag förstå den bättre. Jag hittade ju inga svar som övertygade mig i böckerna, och därför ville jag söka mer kunskap och själv försöka lösa dessa problem, berättar Sedigheh Vasmaghi. som islamiskt rättslärd är Sedigheh Vasmaghi en blandning av teolog och jurist, eftersom den islamiska rätten, sharia, och de religiösa urkunderna utgör grunden för Irans lagar. Vasmaghi bedriver därmed sin kamp för de iranska kvinnorna med teokratins egna medel; uttolkningen av Koranen och sunna. Sedigheh Vasmaghi ifrågasätter nämligen själva grunden för den dominerande tolkningen av shaSEDIGHEH VASMAGHI l Född 1962 i Teheran. Studerade islamisk rätt vid Teherans universitet. Disputerade 1998 vid Teherans universitet med en avhandling om kvinnors rätt i familjen enligt islamisk rättstradition. Advokaten Nr 2 • 2014 l Under perioden 1990– 2009 var Sedigheh Vasmaghi verksam som lärare och forskare vid teologiska fakulteten vid Teherans universitet. 2001–2009 verkade hon dessutom som advokat med egen advokatbyrå i Teheran (enligt iransk lag får universitetslärare driva advokatverksamhet parallellt med forskning och undervisning). l 1999–2003 var Vasmaghi medlem av och talman i Teherans stadsfullmäktige. l 2011–2012 forskade och undervisade Sedigheh Vasmaghi vid Georg-August-universitetet i Göttingen, Tyskland. 2012 tilldelades hon Uppsala kommuns fristadsförfattarstipendium. l Under våren 2014 är hon knuten till Uppsala universitets Forum för fred, demokrati och rättvisa. l Förutom den juridiska karriären är Segidheh Vasmaghi också poet, som gett ut en rad diktsamlingar. Hon har också översatt lyrik från till persiska och arabiska. 15 ”Profeten sa aldrig att alla människor i alla tider överallt skulle leva enligt de lagar som han levde enligt. Men den teorin är mycket djupt grundad.” ria. Hon är framför allt kritisk mot fokuseringen vid profeten Muhammeds liv och vilka regler han följde. – Bara för att tidigare muslimer och profeten levde enligt vissa lagar kan man inte kalla dessa lagar för islamiska. Profeten levde ju efter förislamiska lagar. Muslimer fortsatte också att leva efter dessa lagar efter att islam kommit till, påpekar Vasmaghi. Visserligen uttalade sig profeten vid några tillfällen om vilka regler människor borde följa i samhället, fortsätter Sedigheh Vasmaghi. Men inte heller dessa uttalanden var tänkta att fungera som lagar för alla muslimer i alla tider och överallt. – Det finns några få lagar skapade för att islam ville rätta till felaktigheter och ta bort orättvisor. Människor kom till profeten och hänvisade till orättvisa lagar. Då försökte han att rätta till dem. Men det innebär ju inte att vi måste lyda dessa lagar. Profeten sa aldrig att alla människor i alla tider överallt skulle leva enligt de lagar som han levde enligt. Men den teorin är mycket djupt grundad. medan de iranska religiösa myndigheterna påstår att de bara vakar över en gudagiven lag betonar Sedigheh Vasmaghi i stället människors inflytande över rätten. – Ordet sharia betyder ”lag skapad av Gud”. Men lagarna är inte skapade av Gud, utan av muslimska jurister utifrån deras kunskap, deras intellekt och deras tolkningsmetod, säger hon. Sedigheh Vasmaghis tolkning av de islamiska rättskällorna har fått henne att kritisera många företeelser i det iranska samhället som brukar anses grundade i sharia, bland annat månggifte, olika arvsrätt för kvinnor och män och dödsstraff genom stening, liksom att kvinnor inte anses lämpliga att bli domare. Hennes omtolkning innebär ett grundskott mot stora delar av Irans rättssystem och den stora makt de religiösa ledarna har. – Jag anser inte att civilrätten och straffrätten kommer från sharia. Snarare utesluter sharia civilrätt och straffrätt. I stället ska folket bestämma över dessa områden. Sharia omfattar bara själva tillbedjan och vad som »