Advokaten 1
Reportage Islamisk rätt » krävs av oss i vår reli
gionsutövning. Men lagar beror på samhällets villkor och krav och folks behov, och därför ska folket bestämma dem, inskärper Sedigheh Vasmaghi, som alltså vill minimera sharias område i samhället. De allra flesta områden i samhället bör i stället styras av demokratiskt stiftade lagar, menar Vasmaghi. De religiösa ledarna borde alltså lämna plats för folket att bestämma, i en sekulär rättsstat. Tanken är knappast ny eller revolutionerande. Men det som känns nytt och ovant med Sedigheh Vasmaghis argumentation är att den grundar sig i religionen i första hand, inte i några västerländska upplysningstankar. Varför har hon valt denna väg för sitt ifrågasättande? – Under min studietid och min undervisning vid universitetet fann jag att metoden för att skapa sharialagar är problematisk. Dessutom tror jag att detta sätt att ifrågasätta, inifrån den islamiska rätten, är mer effektivt och mer accepterat. Därför föredrar jag att göra så, förklarar Vasmaghi, och fortsätter: – Detta är ju också vad jag kan – jag är inte sociolog eller något sådant. Jag är utbildad i islamisk rätt, därför arbetar jag med den. sedigheh vasmaghi talar allvarligt och stilla. Hon är liten och späd, iförd huvudduk som smiter tätt runt ansiktet, hijab. Just hijaben, och andra plagg som täcker kvinnans hår, hör till de områden där Sedigheh Vasmaghi har en helt annan uppfattning än den officiella tolkningen av islam i hemlandet Iran. – Det finns inget religiöst tvång för kvinnor att täcka håret. Inga uttalanden i Koranen säger tydligt att det skulle vara obligatoriskt med huvudduk, fastslår hon, och konstaterar sedan att det ändå är vanligt i den muslimska kulturen att kvinnor täcker sitt hår. Hijaben är bara ett exempel på hur kulturellt grundade traditioner gjorts IRANS RÄTTSSYSTEM Den högsta politiska och religiösa makten i Iran ligger hos den religiöse Högste ledaren, sedan 1989 ayatolla Ali Khamenei. Han står över både president och parlament och kan intervenera inom alla makt sfärer. Den Högste ledaren utses på livstid av Expertrådet. 16 Expertrådet ska granska den Högste ledarens ämbetsutövning och består av åttiosex skriftlärda som utses i allmänna val vart åttonde år. Expertrådet kan under vissa omständigheter avsätta den Högste ledaren. Väktarrådet kan jämföras med Lagrådet. Det ska tolka konstitutionen och granska att all lagstiftning som antas av parlamentet är förenlig med islam och den iranska konstitutionen. Det granskar även kandidater inför val till parlament, president och Expertrådet. Advokaten Nr 2 • 2014 SHARIA Sharia betyder bokstavligen ”vägen till vattenkällan” men översätts ofta med ”den gudomliga lagen”. Det är ett samlingsbegrepp för ett regelsystem som sägs vila på gudomlig grund. Historiskt har innehållet i sharia fastställts på basis av fyra olika rättskällor. 1. Koranen, islams heliga skrift, profeten Muhammeds nedtecknade gudomliga uppenbarelser. 2. Sunna, profetens Muhammeds traditioner i form av hans uttalanden, handlingar och avgöranden. 3. Analogi, där nya företeelser tolkas utifrån äldre jämförbara fenomen. 4. Konsensus, eniga beslut bland rättslärda. Vad som är sharia uttolkas på olika sätt i olika religiösa tolkningsskolor. Den viktigaste shiitiska rättsskolan, som enligt Irans konstitution är statsbärande i landet, är den jafaritiska. till lag i Iran. Och Vasmaghi återkommer gång på gång till hur den islamiska rättstraditionen genom tiderna vänts mot kvinnorna och använts för att diskriminera och förtrycka dem. I en föreläsning vid universitetet i Oslo, oktober 2013 uttryckte hon kritiken så här: ”Maskineriet som producerar sharia–postulat fortsätter att arbeta och ett av dess ständiga mål är ’kvinnan’. Anledningen till att detta maskineri fortsätter att arbeta är att många muslimer tror att dessa påståenden är sharias postulat och alltså Guds bud!” Omtolkningar av den islamiska rätten och kritik mot den etablerade rättstraditionen har väckt stort intresse i Iran, berättar Vasmaghi. Många människor söker alternativ till ayatollornas regim. Den iranska regimen är inte lika förtjust. – Myndigheterna håller inte med mig och delar inte mina uppfattningar. Jag var länge förbjuden att hålla tal och att publicera mina böcker, men jag kunde ju publicera på webben i stället och tala med många människor, säger hon. Hot och trakasserier var en del av Sedigheh Vasmaghis vardag under de sista åren i Iran. 2011 lämnade hon landet för att under en kortare period forska vid universitetet i Göttingen. Från Tyskland kom hon till Uppsala. Sedigheh Vasmaghi arbetar inte bara för mänskliga rättigheter på en teoretisk nivå. I ett antal år var hon också verksam som advokat med egen byrå i Teheran. Huvuddelen av hennes ärende rörde kvinnors rättigheter och finansiella krav mot myndigheterna. Det hände att Vasmaghi försökte argumentera utifrån sin alternativa tolkning av den islamiska rätten i domstolen, men det var svårt att nå framgång, berättar hon. – Domstolarna är tvungna att implementera de lagar som stiftas. De är inte heller tillräckligt oberoende, genom att chefen för rättsväsendet utses av den högsta religiösa ledningen, förklarar Sedigheh Vasmaghi. Lagarna är dessutom inte tillkomna genom en demokratisk process. Visserligen finns ett parlament med lagstiftningsmakt, men alla lagar granskas av det så kallade Väktarrådet. De islamiska juristerna i rådet kan underkänna lagar som anses strida mot sharia. sedigheg vasmaghi är långt ifrån ensam i sin kritik mot den iranska regimens tolkningar av sharia och hur de kommit att styra samhället. 35 år av teokratiskt styre har satt spår, och även om den iranska regimen försöker hålla kritiken i schack bubblar den upp i många former, inte minst i sociala medier. Samtidigt som iranierna protesterar märks en strävan i många andra muslimskt dominerade länder som Egypten, Tunisien och Pakistan efter ett ökat inflytande av islamisk rätt i samhället. Sedigheh Vasmaghi oroas av dessa strävanden. – De som vill driva igenom sådana lagar vet inte tillräckligt om dem. Om de hade kunskap och erfarenhet så skulle de se att sharia så som den traditionellt tolkas inte är förenligt med livet. Det har vi fått uppleva i Iran i 35 år. Framför allt vet inte kvinnorna tillräckligt om vad det innebär, säger hon. I stället bygger längtan efter gudsstaten på en allmänt positiv bild av islam, menar Vasmaghi. – Alla muslimer vet att islam står för rättvisa och är emot orättvisa, korruption och fattigdom. I länder som upplever detta vänder man sig till islam som ett alternativ. Islam ska komma och tvätta bort korruption och orättvisa. Men även om islam som ideologi naturligtvis är mot korruption och orättvisa så betyder inte det att muslimer måste implementera traditionellt tolkade sharialagar, fastslår Vasmaghi. Även i Europa vänder sig många muslimer till sharia som ett alternativ till den sekulära rättsordningen. I