Advokaten 1
Reportage Färre restriktioner för häktade » l Åkl
agarna bör ges vägledning för sina beslut om restriktioner i ett internt styrdokument. Det behövs också utbildningsinsatser. l Skälen för restriktioner bör dokumenteras redan i samband med häktningsframställningen. Den misstänkte och försvararen bör få del av skälen före häktningsförhandlingen och vid förhandlingen bör åklagaren tydligt motivera varför restriktionerna behövs. Det bör regleras i ett nytt styrdokument. l Åklagarnas metodstöd för restriktionsbeslut bör utvecklas och förses med standardiserade beslutsmotiveringar. Beslutsmallen bör anpassas efter lagstiftningen och förbud mot samsittning bör vara ett separat restriktionsbeslut. l En anmälningsskyldighet till högre åklagare i de fall förbud mot både samsittning och vistelse i gemensamhet pågår under längre tid än tre månader samt vid längre häktningstider bör övervägas. RIKSÅKLAGARE ANDERS PERKLEV Det finns förslag som kan leda till att både häktningstider och restriktioner kan minska Flera av förslagen kan leda till att både häktningstider och användning av restriktioner generellt sett kan minska. Det menar riksåklagare Anders Perklev. Enligt Anders Perklev innebär häktning, och särskilt med restriktioner, en stor påfrestning för den misstänkte. Det finns därför anledning, enligt honom, att överväga om och hur användningen av restriktioner kan minskas och oproportionerligt långa häktningstider undvikas. – Sverige har vid ett flertal tillfällen fått kritik av både FN och Europarådet för långa restriktionstider. Häktning och restriktioner är också ett ämne som ofta kommer upp vid de möten som jag har med representanter för Advokatsamfundet, säger Anders Perklev. Mot denna bakgrund tillsatte han 20 ter för Advokatsamfundet, polisen och Kriminalvården. – Arbetsgruppen har enligt min mening gjort ett mycket gediget arbete och lämnar många konstruktiva och kreativa förslag. Jag tror att åtgärderna kan leda till att både häktningstider och användning av restriktioner generellt sett minskar. Men man måste vara medveten om att det inte går att åstadkomma dramatiska förändringar så länge vi har det rättegångssystem vi har. Det kommer därför även i framtiden finnas fall där långa häktningar med restriktioner inte kan undvikas, säger Perklev och tillägger: – Vi kommer att snarast sätta igång förra året en arbetsgrupp inom Åklagarmyndigheten för att se vad som kan förändras. I gruppen ingick även representanAnders Perklev, riksåklagare. att arbeta vidare med förslagen och vi kommer då att prioritera sådant som vi själva kan genomföra inom ramen för gällande lagstiftning. Därutöver kommer vi att ta upp en diskussion med Kriminalvården om de förslag som berör båda myndigheterna. n Advokaten Nr 2 • 2014 ”Skälen för restriktioner bör dokumenteras redan i samband med häktningsframställningen. ” SÅDANT SOM KRÄVER KONTAKT MED ANDRA AKTÖRER ELLER SOM FÖRUTSÄTTER LAGÄNDRING: l Åklagarmyndigheten bör, helst tillsammans med Kriminalvården, verka för att isolering av häktade upphör genom att alla häktade ges en laglig rätt till minst två timmars mänsklig kontakt per dag. l Åklagarmyndigheten bör samråda med Kriminalvården om att skapa möjlighet till vistelse i gemensamhet för häktade med restriktioner och om att skapa rutiner för mer regelmässiga kontakter mellan åklagare och kriminalvårdstjänsteman i syfte att underlätta den häktades kontakter med omvärlden. l Det bör skapas bättre rutiner och mer regelmässiga kontakter med SKL både på ett generellt plan och i de enskilda förundersökningarna för att minska häktningstiderna. I detta arbete bör Polisen delta. l Åklagarmyndigheten bör anordna exempelvis ett seminarium med åklagare, domare och försvarare för att diskutera hur huvudförhandlingstiderna i häktade mål kan kortas. l Åklagarmyndigheten bör föreslå en lagändring som gör det möjligt att hålla ingående förhör med den misstänkte vid häktningsförhandlingen. l Åklagarmyndigheten bör föreslå en lagändring som ger åklagaren möjlighet att delegera brevgranskning till administrativ personal. l Som Påföljdsutredningen har föreslagit bör det införas en möjlighet till strafflindring i de fall då den tilltalade genom att erkänna eller på annat sätt har medverkat till utredningen. l Förhör under förundersökningen bör, som Förundersökningsutredningen har föreslagit, i större utsträckning dokumenteras genom ljud och bildupptagning. l Det bör närmare undersökas om det finns förutsättningar att ändra lagen (1990:52) om vård av unga så att omhändertagande kan beslutas av det skälet att den unge annars skulle vara häktad. n