Advokaten 1
Reportage Färre restriktioner för häktade Ris och
ros från advokat Johan Eriksson Advokat Johan Eriksson tycker att det är bra att Riksåklagaren, RÅ, tagit initiativ till rapporten och rapporten innehåller också en del bra förslag till åtgärder. Det saknas dock analys av en del problem och i vissa fall har Eriksson kritiska synpunkter. – Det är utomordentligt bra att det uppmärksammas att det inte slentrianmässigt ska användas restriktioner. Likaså är det en god idé att se till att gemensamhetsvistelse ska användas i större utsträckning. Förslaget med en laglig rätt till två timmars mänsklig kontakt är också en bra tanke, säger Johan Eriksson som också tycker att resonemangen om successiv delgivning av förundersökningen är bra. Eriksson gillar även förslaget att åklagarna ska lämna ifrån sig en planering av förundersökningen; även om han tycker att planen skulle lämnas in till domstolen vid den första häktningsförhandlingen och även innehålla en uppskattad tid för när åtal kan väckas. Han lovordar även förslaget att det är viktigt att överväga möjligheterna att dela upp stora utredningar för att undvika oproportionerligt långa häktningstider. rent allmänt har han följande kommentar om utredningen: – Det talas mycket om omedelbarhetsprincipen och den misstänktes möjligheter att ”förstöra” åklagarens utredning genom att ändra sig eller hålla tyst. Jag saknar en verklig analys av detta påstående. Misstänkta som ändrar sig under förundersökningen riskerar att inte verka trovärdiga. Enligt min uppfattning tenderar domstolar, om det redovisas ändrade uppgifter vid polisförhör, att lägga den mest negativa uppgiften till grund för sin bedömning. I alla fall är jag inte beredd att utan någon utredning i saken acceptera de problem med ändrade uppgifter som beskrivs i utredningen. Mot denna bakgrund anser Eriksson att det finns skäl att ifrågasätta om det finns ett korrekt underlag för slutsatsen att behovet av restriktioner är så stort som påstås. Här kan ju Advokaten Nr 2 • 2014 tänkta. Ska det dessutom kombineras med erbjudande om straffrabatt så är jag säker på att vi kommer att få hantera falska erkännanden. Detta är i min värld oacceptabelt. idén med ingående förhör vid häktningsförhandlingen är han också emot. Eriksson menar att vid häktningsförhandlingar är de flesta misstänkta mycket stressade och är ofta beredda att hitta på saker för att få komma ut. – Att hålla viktiga förhör inför en häktningsdomare med denna inbyggda stressituation är inte rättssäkert. Alla erfarna försvarare vet att misstänkta ofta drar en vals vid häktningsförhandlingar för att komma ut, säger Eriksson. Johan Eriksson, advokat. ”Att hålla viktiga förhör inför en häktningsdomare med denna inbyggda stressituation är inte rättssäkert. Alla erfarna försvarare vet att misstänkta ofta drar en vals vid häktningsförhandlingar för att komma ut.” konstateras, menar han, att Sverige sticker ut vid en internationell jämförelse när det gäller isolering, vilket det är frågan om när man är häktad med restriktioner. – Jag skulle gärna se en praxisredovisning som stöder de problem som grundar det stora restriktionsbehovet. Jag har aldrig sett någon sådan utan bara hört argumenten. johan eriksson konstaterar att ett återkommande instrument i utredningen är anmälan till högre åklagare. Eriksson förstår tanken, men undrar vad det får för betydelse i sak. – Jag har svårt att tro att högre åklagare kommer att ha möjlighet att i detalj sätta sig in i målen och därmed innebära någon verklig kontrollfunktion. Tvärtom tror jag att det kan bli ett argument att domstolar ska acceptera förlängning eftersom det även godkänts av överåklagaren. En god tanke riskerar därför att få motsatt effekt, säger han och tillägger: – Vad jag alls inte kan acceptera är att diskutera straffrabatt LÄS MER l Läs också advokat Jan Karlssons debattartikel om häktningstider och restriktioner på sidan 44! i samband med häktningsfrågor. Ska den som suttit länge häktad erbjudas straffrabatt om han erkänner? Detta riskerar att få allvarliga konsekvenser. Relativt omfattande forskning finns om falska erkännanden. Sådana erkännanden riskerar naturligtvis att lämnas av pressade och frihetsberövade missDet kan också konstateras, betonar Eriksson, att försvaret vid tidpunkten för häktningsförhandlingen knappt har någon information alls att använda som underlag för frågor till klienten, varför hela situationen framstår som mycket ojämbördig. Även åklagaren torde vid häktningsförhandlingar ofta ha en begränsad information varför det även ur det perspektivet kan ifrågasättas vad det kan tillföra med ett ingående förhör. – Det låter dessutom som att den som väljer att inte svara på frågor ska missgynnas i förhållande till den misstänkte som väljer att ställa upp på ett ingående förhör. Undrar om det gör någon skillnad att man erkänner eller förnekar vid detta ingående förhör? Detta känns som en högst tveksam idé, säger Erisson som efterlyser en analys av hur RÅ ser på den situationen att i mål med flera misstänkta och flera misstankar, en enskild misstänkt riskerar att få sitta häktad i avvaktan på att andra misstankar än de som riktas mot honom utreds. – Jag har varit med om misstänkta som suttit halvårsvis på detta sätt. Hur ska vi hantera detta? Jag tycker detta är en oacceptabel ordning som är vanligt förekommande. Det behöver ju inte röra sig om jätteutredningar utan det räcker att någon sitter ”isolerad” i fjorton dagar under sådana förhållanden så är det fel tycker jag. n 23