Advokaten 1
Debatt » Försträckning eller gåva? – forts. Påstå
r någon sig ha fått ett penningbelopp utan krav på motprestation bör man ha att bevisa detta. kretsar av närstående då bevismedlen inte sällan består av förhör med syskon och föräldrar. HD tillägger i nämnda domskälen, att det är vanligt att föräldrar gör benefika insatser till förmån för barnen men att hänsyn dock får tas också till andra omständigheter, såsom insatsens storlek, det sammanhang i vilken den har gjorts och vad som i övrigt har kommit fram. (För bevisvärdering finns en omfattande teoribildning, som torde vara lika omstridd som den rörande bevisbördans placering.) SYNPUNKTER HD, som sällan hänvisar till dogmatiska principer eller allmänna grundsatser för fördelningen av bevisbördan, angav i det nämnda fallet från 1975, som sagt, att den angivne borgenären har bevisbördan för uppkomsten av ett fordringsförhållande när det är utrett, att ena parten har utgett visst penningbelopp till den andre. Enligt min mening finns det skäl att emot HD:s synsätt hävda, att när oklarhet föreligger om handlingens karaktär ta som utgångspunkt att mellanhavandet mellan parterna inte rubbat deras (ursprungliga) förmögenhetsförhållanden. Den part som har avstått från penningbeloppet ska därmed presumeras ha erhållit en fordran mot den andre. Då har hans ekonomiska ställning förblivit oförändrad. Mottagaren har å sin sida erhållit en viss summa pengar men också ådragit sig en skuld av motsvarande storlek. Även hans förmögenhet är då oförändrad. Menar mottagaren motsatsen, det vill säga hävdar ändrade förmögenhetsförhållanden så att fråga är om gåva och inte någon försträckning till honom, bör han bära bevisbördan härför. Detta innebär, att han har att visa, att han erhållit en gåva. Samma uppfattning vad avser bevisbördans placering i fordran/gåvotvisterna motiveras ibland med hänvisning till skälighet och god moral. Påstår någon sig ha fått ett penningbelopp utan krav på motprestation bör man ha att bevisa detta. Ett exempel, som enligt min erfarenhet från bodelningstvister återspeglar ett ofta förekommande problem i det praktiska rättslivet, är när en sambo till den andres uttryckliga förvåning påstår sig ha en fordran mot denne. En sådan tillgång utgör inte samboegendom och ingår därmed inte i bodelning (medan däremot skulden kan göra det beroende på dess karaktär, se SamboL 13 §). Om det då är klarlagt, att ett penningbelopp av inte oväsentlig storlek har överförts till exempel för finansiering av en utbyggnad av mottagande sambons sommarbostad, finns det enligt min mening skäl, som bör framgå av det ovan anförda, att lägga bevisbördan på mottagaren om denne hävdar gåva. Fordrings–gåvotvisterna kan här indelas i två kategorier. Den första avser fall där det är klarlagt att en fordran har uppkommit men parterna är oense om den har efterskänkts (eller av annat skäl än betalning inte längre föreligger). Den andra kategorin innehåller fall där fordringen är tvistig. Genom de nämnda avgörandena NJA 1987 s. 40 och NJA 2012 s. 804 har HD, som ovan konstaterats, klarlagt rättsläget rörande vilken part, som ska bära bevisbördan i de tvister, som omfattas av den första kategorin. Däremot är rättsläget tvivelaktigt rörande bevisbördans placering i de fall, som faller inom den andra kategorin, trots HD:s uttalanden i NJA 1975 s. 577. Därför finns skäl för omprövning i högsta instans. Tilläggas bör slutligen, att domstol – när den väl slagit fast vem av parterna som har bevisbördan – bör beakta dennes möjlighet och anledning att säkra bevisning i det enskilda fallet när fråga uppkommit om han presterat tillräcklig stark bevisning, det vill säga uppfyllt beviskravet. Örjan Teleman Advokat Känsliga situationer ”Vi får ibland uppdrag då klienter berättar att de upplever både obehag och oro när de tror att det kan finnas oegentligheter på företaget. För att få fram bevis så ber vi ofta Säkert Företag att ”gräva” i saken utan att eventuellt inblandade får reda på det. Det har gjort att vi på ett smidigt och bra sätt kunnat reda ut vad som hänt och då kunnat agera även juridiskt.” Vi samarbetar idag med ett flertal advokatbyråer. Kontakta oss idag så berättar vi vad vi kan hjälpa dig med! www.sakertforetag.se 42 Advokaten Nr 2 • 2014