Advokaten 1
Nyheter Fler frånvarande ska kunna dömas Det ska
bli lättare att genomföra brottmålsrättegångar i den tilltalades frånvaro. Det föreslår regeringen i en lagrådsremiss. Enligt förslaget ska det strängaste straffet som en tilltalad får dömas till i sin frånvaro höjas från tre till sex månader. Syftet är att minska antalet inställda huvudförhandlingar och få en enklare och effektivare hantering av stora brottmål. Dessutom föreslår regeringen tydligare bestämmelser om sanktioner och tvångsmedel när den som kallats till en förhandling inte kommer. Lagrådsremissen innehåller också förslag om utökade möjligheter att använda förenklad delgivning. Dessutom ska det bli lättare att avgöra delar av ett mål mot en person när flera personer är åtalade. Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2014. Regeringen föreslår att kravet på nämndemännens lämplighet skärps. Högre krav på nämndemännen Regeringen säger nej till större delen av Nämndemannautredningens förslag. Det framgår i en ny lagrådsremiss med förslag om högre krav på nämndemännen. Regeringen föreslår att kravet på nämndemännens lämplighet skärps. Domstolen får till uppgift att kontrollera varje vald nämndemans laglydnad genom utdrag ur belastningsregistret. Konkursfrihet föreslås också bli ett behörighetskrav för nämndemän. Det ska dessutom bli lättare för domstolen att kunna entlediga en nämndeman som har visat sig olämplig för uppdraget genom brott eller på annat sätt. Nämndemännen ska också delta i en obligatorisk utbildning i bland annat jävs och sekretessfrågor. Advokaten Nr 2 • 2014 Vidare ska val av nämndemän hållas vid en annan tidpunkt än i anslutning till val till kommun och landstingsfullmäktige för att det ska vara tydligt att nämndemannauppdraget inte är ett politiskt uppdrag, föreslår regeringen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2014. däremot går regeringen emot huvuddelen av Nämndemannautredningens förslag. – Det är beklagligt att man valt att inte lyssna på utredningen och det med undantag från nämndemannaintressen samstämmiga remissutfallet, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg i en kommenterar till lagrådsremissen. Utredningen ville avskaffa nämndemännen i hovrätterna och kammarrätterna, minska antalet nämndemän i tingsrätterna och förvaltningsrätterna från tre till två och göra det möjligt för tingsrätterna att döma i brottmål med en ensam juristdomare utan nämndemän vid brott med en straffskala lägre än fängelse i två år. regeringen lämnar inte heller något förslag om att ändra hur nomineringen av nämndemän ska gå till. Där hade Nämndemannautredningen föreslagit ett förändrat rekryteringsförfarande, en så kallad fri kvot. I stället ger regeringen Statskontoret i uppdrag att ta fram ett ytterligare underlag för att ta ställning till förslaget om fri kvot. Lagen om skiljeförfarande ses över Johan Munck, före detta justitieråd och ordförande i Högsta domstolen, får i uppdrag av regeringen att utreda ändringar i lagen (1999:116) om skiljeförfarande. Syftet är att säkerställa att skiljeförfarande i Sverige kan fortsätta att vara en modern, effektiv och attraktiv tvistlösningsform för svenska och utländska parter. Utredaren ska bland annat Johan Munck. MA överväga om det bör införas bestämmelser om hur tillämplig materiell rätt ska fastställas, om lagen bör anpassas ytterligare till förekomsten av flerpartsförfaranden och om det krävs åtgärder för att säkerställa en effektiv och rättssäker klanderprocess. Till expert i utredningen har advokat Claes Lundblad utnämnts. Uppdraget ska redovisas senast den 15 augusti 2015. 7 FOTO: MICKE LUNDSTRÖM, ISTOCKPHOTO