Kambium 1
Kambium FLISOR
Kambium LIVET I SKOGEN lIVeT I SKOGEn När isarna s
läpper Nu stundar islossningens tid när hav och sjöar börjar släppa taget om vintern. Islossning är den tidpunkt då isen bryts upp och till slut försvinner från sjöns yta. Processen kan ske långsamt och stilla – eller dramatiskt med brak och rörelser när isen pressas av vind och stigande vattentemperaturer. TEXT IVA STEPÁN V åren är i antågande och på många sjöar och havsvikar runtom i landet börjar isen ge vika. Enligt SMHI har både isläggning och islossning förändrats tydligt under de senaste decennierna. Den genomsnittliga isperioden har blivit kortare i hela landet, särskilt i södra Sverige där vintrarna ofta är mildare än förr. – Vi ser att isarna ligger färre dagar per år, och variationen mellan åren har ökat, säger Maud Goltsis Nilsson, hydrolog vid SMHI. För södra delen av landet har isperioden under de senaste decennierna kortats med i genomsnitt omkring fem veckor – i norra Sverige är minskningen mindre, men ändå tydlig. I dag händer det dessutom relativt ofta att sjöar – särskilt i söder – förblir isfria en hel vinter. Förklaringen är ett varmare klimat. – En kortare isperiod påverkar sjöarnas ekosystem och vattenkvalitet. Sjöar som inte har isen som ett skyddande lock blir kallare och isen skyddar även fiskar från rovfåglar. För den enskilde innebär det att de traditionella isvägarna och möjligheterna till isfiske eller skridskoåkning 4 Kambium #1| 2026 blir mindre förutsägbara, förklarar Maud Goltsis Nilsson. För den som vill följa utvecklingen finns detaljerade observationer från omkring 40 stationer runt om i landet på SMHI:s webbplats. Där rapporteras årliga datum för isläggning och islossning, tillsammans med historiska serier som sträcker sig mer än hundra år bakåt. Observationerna går helt enkelt till som så att en observatör som bor på platsen har i uppgift att rapportera när isarna lägger sig och släpper. När isen har legat stabil i tre dagar skickas en rapport till SMHI. Det kan bli flera rapporter under en säsong om temperaturskiftningar påverkar isarna. – Det ger en unik möjlighet för privatpersoner att se både årets och de långsiktiga förändringarnas mönster, men datainsamlingen görs framför allt för att följa förändringar i klimatet, säger Maud Goltsis Nilsson. På SMHI:s webbplats finns inforMaud Goltsis Nilsson, hydrolog vid SMHI. mation om observationer, hur sjöar och vattendrag påverkas av klimatförändringar samt en klimatscenario tjänst för allmänheten. ■
Kambium SKÖT OM DIN SKOG
Kambium SKOGSÄGAREN
Kambium KRÖNIKA
Kambium BAKSIDAN