Omtanke 1
Oftast är det när kvinnan vill lämna relationen s
om dödshoten börjar. Foto: Getty Images. Nytt tema på SSILs seminarium 2020 – Hovrätten kan ha beordrat umgänge, i domen kan det stå att barnet ”har rätt till umgänge”, men det är inte barnet utan pappan som kräver sin rätt. De flesta barn vill av förståeliga skäl inte träffa sin pappa. De vet vad han har gjort. – Vi fann att fyra av tio barn fortfarande hade sin pappa som vårdnadshavare. Det innebär att han kan neka dem vård, neka pass, säger Kerstin Weigl. Hon berättar att föräldrabalken är stark och att det står i socialnämndens riktlinjer att man bör ta vårdnadsfrågan till domstol i de här fallen. Inget tvingande att man ska göra det. Kerstin Weigl och Kristina Edblom hade kontakt med ett tjugotal barn och gjorde längre intervjuer med nio av dem. 2018 följde de upp granskningen. Då hade fortfarande 16 barn sin morddömde pappa som vårdnadshavare. ALEXANDRA VAR NÄSTAN fyra år när hon såg sin mamma dödas, fjorton år när hon intervjuas om händelsen. Hon minns att hon försökte hindra mamma att öppna dörren vid mordtillfället. – Ofta har barnen varit medvetna om hoten, deras värsta farhågor har inträffat. Det är många som inte har fått reda på 28 | www.ssil.se hela händelseförloppet, inte har läst domen. När de har blivit lite äldre vill de ta reda på mer. Vi har hjälpt några som till exempel ville se inspelade förhör som de inte längre kommer ihåg, säger Kristina Edblom. Kartläggningen visade att det saknas en plan för barnen. – De har varit med om ett allvarligt trauma. De behöver en individuell plan. Istället hade många halkat ur, de fanns inte kvar hos BUP, säger Kerstin Weigl. Från början var Kristina och Kerstin tveksamma till att intervjua barnen. De rådfrågade erfarna barnpsykologer och utredare, och var beredda på att bli avrådda, men de sa bara ”Äntligen!” Nu hoppas de att fler vågar prata om våld i nära relationer. Att det inte ska vara något skamligt att berätta eller fråga. Förr var det en privat angelägenhet vad som skedde mellan hemmets fyra väggar. – Vi kan skapa förändring. Det saknas fortfarande kunskap, men det är på väg att bli bättre. Våld i nära relationer har kommit med i Socionomutbildningen. Och de flesta av de närstående som intervjuats i boken har gjort det med förhoppning att det ska leda till en förbättring, avslutar Kerstin Weigl. ● På mångas begäran är det nya temat för nästa års SSIL seminarium Våld i nära relationer. Nya föreläsare är: Q Poa Samuelberg, Moa Mannheimer och Sofia Bidö, som har skrivit boken Traumatisering hos barn – en handbok. Q Toni Tuuainen, som är aktuell med nyutgivna biografin ”Jag var Sveriges mest jagade rånare”. Q Maria Bauer om utmaningar och möjligheter i arbetet med våld i nära relationer. Läs mer om föreläsarna i annonsen intill. WWW.SSIL.SE Dödligt våld i hemmet Under 2018 dödades i Sverige 22 kvinnor av förövare som de haft en pågående eller avslutad parrelation med. Det framgår av Brottsförebyggande rådets (Brå) sammanställning av konstaterat dödligt våld under förra året. Antalet fall är en ökning jämfört med tidigare år. Det dödliga partnervåldet mot kvinnor motsvarade 67 procent av samtliga fall av dödligt våld mot kvinnor under 2018. Av samtliga fall av dödligt våld mot män handlade fyra fall (5 procent) om dödligt våld i en parrelation.