Omtanke 1
AKTUELLT Möter nyanlända familjer i tv Vill hjälp
a föräldrar att undvika domstolstvist Efter semestern är det många par som tar initiativ till separation och skilsmässor. De allra flesta skiljs åt på ett bra sätt, men i vissa fall leder separationen till utdragna konflikter där barnen ofta kommer i kläm. På familjerätten i Lund ser man att ökningen av antalet vårdnadsutredningar följer den nationella trenden. Under de senaste tio åren har antalet uppdrag från domstolar ökat kraftigt. – Vi vill erbjuda föräldrar ett alternativ till en domstolstvist. Därför tar vi nu ett nytt grepp och utvecklar vår metod kring samarbetssamtal. Vi stärker fokus på barnen i samtalen för att hjälpa föräldrarna att nå samsyn i de frågor som gäller barnen, säger Tommy Persson, chef för Familjerätten i Lunds kommun. Vi vet att de föräldrar som kommer till oss vill sina barns bästa, men ibland tar känslor som har med separationen att göra över. För att få till fler samtal direkt med barnen har familjerätten tagit fram ett material som riktar sig till de lite äldre barnen i 9 till 15-årsåldern. En illustrerad liten bok om samarbetssamtal och separation, samt en film. Jönköping är Årets medmänskliga kommun Jönköping kommun tilldelas Raoul Wallenberg Academys pris Årets medmänskliga kommun för ett rättighets- och inkluderingstänk i alla deras verksamheter. Kommunen har inte bara utformat en genomgripande strategi utan har även lyckats tillämpa den väl i praktiken. Juryn har utsett 2019 års vinnare av priset Årets medmänskliga kommun utifrån förslag inskickade från kommuntjänstemän. – Vi är naturligtvis väldigt glada och hedrade att få den här utmärkelsen. I Jönköpings kommun har vi en gemenskap som utgår från grundläggande värderingar om människors lika värde. Vi arbetar aktivt med bland annat frågor kring jämställdhet, integration och rättigheter för barn och funktionshindrade. Där är också korsbefruktningen mellan kommunens verksamheter och det ideella föreningslivet väldigt viktigt, säger Ilan De Basso, kommunalråd (S). Tipsa oss! Skicka dina nyhets tips till: nyhetstips@ssil.se 38 | www.ssil.se För många nyanlända familjer är det svenska skolsystemet annorlunda och innebär en utmaning för både barn och föräldrar. En som upplevt detta på nära håll är Gina Dirawis mamma, Siham Abdul Aziz, som nu går i sin dotters fotspår och gör programledardebut. Antalet människor som idag befinner sig på flykt har inte varit så stort sedan andra världskriget. Bara 2015 kom 160 000 människor till Sverige – 46 000 av dem barn i skolålder. I programserien SOS – Skolan och Sverige beger sig Siham Abdul Aziz ut i Sverige för att träffa nyanlända barn och deras familjer för att ta reda på hur de upplever den svenska skolan. I varje avsnitt lär vi känna en ny familj och får inblick i deras vardag. En del tampas med språkliga utmaningar, kulturella krockar och trångboddhet. Andra bär fortfarande på traumatiska minnen från krig och flykt. Siham Abdul Aziz försöker förstå hur omständigheterna påverkar barnen och deras skolgång, men ser det också ur föräldrarnas perspektiv. Genom att medverka i serien hoppas hon på att kunna hjälpa nyanlända familjer att hitta verktyg för att snabbare komma in i samhället. Siham Abdul Aziz lämnade själv ett palestinskt flyktingläger i Beirut för över 30 år sedan. Hon kom till Sverige i anknytning till sin man och paret bosatte sig i Sundsvall. Här arbetar hon idag som modersmålslärare och brobryggare. Trots att hon har bott i Sverige i nästa hela sitt vuxna liv känner hon igen sig mycket i de dagliga mötena med eleverna och deras familjer. – När jag möter nyanlända idag så tänker jag ofta på hur det var för mig när jag kom till Sverige. Att starta ett nytt liv och försöka anpassa sig till allt det nya samtidigt som man börjar om från noll kan vara väldigt svårt. Bara att lära sig hur det svenska skolsystemet fungerar är en utmaning i sig, säger Siham Abdul Aziz. Siham Abdul Aziz kom till Sverige 1988 och jobbar idag som modersmålslärare. Foto UR Han är Årets Changemaker Omid Mahmoudi får priset Årets Changemaker 2019 för sitt brinnande och viktiga engagemang för ensamkommandes rätt och integration. Omid grundade förbundet 2013, och idag finns de på över 20 orter runt om i Sverige. Omids arbete är en viktig plattform för ensamkommande och engagerar idag över 3 000 volontärer och nyanlända. För andra året i följd delar Ashoka och Raoul Wallenberg Academy ut utmärkelsen Årets Changemaker för att uppmärksamma unga sociala entreprenörer som driver samhällsförbättrande initiativ. Omid är en ung Changemaker som genom empati och handlingskraft gått från idé till handling, och därmed skapat ett mer inkluderande och öppet Sverige. Årets Changemaker får under ett års tid strategisk coachning från Antrop, Accenture och Coompanion, samt tillgång till deras nätverk. ”Raoul Wallenberg Academy och Ashoka vill att unga ska bjudas in som ledare och beslutsfattare i de system som påverkar dem idag och vara medskapare för de system som kommer påverka dem i framtiden. Med utmärkelsen Årets Changemaker visar vi på den enorma förändringskraft som finns hos unga och hur unga Changemakers mod, samhällsengagemang och kreativitet bidrar till ett medmänskligt och hållbart samhälle”, säger Johanna Westin, tillförordnad generalsekreterare på Raoul Wallenberg Academy. ”För att lösa dagens samhällsutmaningar behövs fler människor som agerar. Att vara en samhällsförändrare (Changemaker) är inte ett yrke, utan ett karaktärsdrag och en ledarstil. Utmärkelsen Årets Changemaker fångar upp detta viktiga drag bland unga samhällsförändrare som agerar och inspirerar fler att följa efter!”, säger Emma Lindgren, co-director, Ashoka Nordic. Utmärkelsen Årets Changemaker 2019 initieras av Ashoka och Raoul Wallenberg Academy i samarbete med Antrop och Accenture med stöd från Coompanion som en del av Changemakers Yard.