Omtanke 1
Den mänskliga mötet mellan läkare och patient är
grundläggande. Foto: Getty Images. Medkänsla spelar stor roll för hälsan Maria Thorin om sjukvårdens medkänslokris Har vi tid och tar vi oss tid för medkänsla inom svensk sjukvård och omsorg idag och förstår vi dess betydelse? Ny omfattande forskning under samlingsnamnet ”Compassionomics” visar att vi definitivt borde ta oss tid för medkänsla för att dess effekter på sjukvården är stora och mätbara. Det är förnuftigt att som patient välja vårdgivare med medkänsla. TEXT: MARIA THORIN Begreppet ”Compassionomics” myntades av den amerikanska läkaren Stephen Trzeciak i boken ”Compassionomics: The Revolutionary Scientific Evidence That Caring Makes a Difference”, från 2019 och skriven av Trzeciak tillsammans med läkarkollegan Anthony Mazzarelli, fritt 46 | www.ssil.se översatt till ”Compassionomics: De revolutionerande vetenskapliga bevisen på att medkänsla gör skillnad”. Författarna dedikerar boken till de sjuksköterskor de haft som kollegor i beundran för dessas stora medkänslokompetens. När läkare och annan vårdpersonal utövar medkänsla, det vill säga när de har en genuin omsorgskänsla och vilja att hjälpa patienterna kombinerat med manifesterad empatisk kompetens, då tillfrisknar patienterna snabbare och vårdpersonal upplever mindre utbrändhet. Sammantaget och som en konsekvens minskar sjukvårdens kostnader. Evidens kommer främst från USA men även andra västländer. Fokus ligger på läkare-patient-relationen men boken belyser också andra vårdrelationer. Forskningen visar att medkänsla inte bara är centralt för att det är etiskt lämpligt att visa emotionell intelligens, utan också för det är det är konsekvensmässigt nödvändigt och smart ur medicinsk syn