Vårdguiden Chefredaktören
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Inspiratören
Vårdguiden Säsong för ljusets återkomst
Vårdguiden Tema Ofrivillig barnlöshet
Vårdguiden Längtan efter ett barn
Vårdguiden Lisa, 39, fick sonen Liam genom dubbeld
onation
Vårdguiden Vill du donera ägg eller spermier?
Vårdguiden Assisterad befruktning
Vårdguiden Barnets rätt till sitt ursprung
Vårdguiden Linda och hennes man är permanent ofriv
illigt barnlösa
Vårdguiden Hjälp och stöd
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Restless legs
Vårdguiden "En dålig natt sover jag två till tre t
immar"
Vårdguiden Många blir hjälpta med egenvård Motion
kan minska besvären vid restless legs. Även andra egenvårdsråd, som att vara försiktig med nikotin, alkohol och koffein, kan hjälpa. Men ibland kan du behöva söka vård. Många blir hjälpta med egenvård Restless legs, eller Willis-Ekboms sjukdom, är en neurologisk sjukdom som innebär att du har en obehaglig känsla i benen som gör att du måste röra på dig. Krypningar är ett vanligt symtom, andra är ryckningar, domningar och smärta. Benen kan också kännas heta eller kalla. – För att det ska vara restless legs ska det vara obehagligt på något sätt, säger Anders Johansson, neurolog vid Karolinska Universitetssjukhuset samt Centrum för neurologi i Stockholm. Obehaget är värre på kvällen och natten, eller när du har suttit stilla en längre tid. Besvären blir bättre av att du rör på dig och förvärras av inaktivitet. Sjukdomen finns i en primär och en sekundär variant. Primär restless legs startar ofta i 30–40-årsåldern och är till stor del ärftlig. Mellan cirka 2 och 5 procent av befolkningen beräknas ha denna variant. Vid sekundär restless legs kommer symtomen till följd av något annat, till exempel en njursjukdom eller Parkinsons sjukdom. Besvären kan också uppstå om du är gravid eller tar vissa läkemedel, till exempel olika typer av antidepressiva läkemedel. – Det vanliga är att få restless legs till följd av något annat, till exempel en graviditet, och att det går över, säger Anders Johansson. Upp till 15 procent har någon gång haft symtom på sjukdomen, enligt undersökningar. Exakt hur obehaget uppstår är inte känt, men dopamin är inblandat på något sätt. Dopamin är ett ämne som nervceller använder för att kommunicera med varandra. Eventuellt kan också blodförsörjningen till små blodkärl i benen fungera sämre vid restless legs. Många får tillräcklig lindring genom egenvård. Det är bra att undvika eller begränsa kaffe, te, nikotin och alkohol. Det är också bra att undvika intensiv träning på kvällen. Att använda stödstrumpor kan lindra, liksom ”en lagom dos” motion. Vad är en lagom dos? – Det är olika för olika människor. För många kan det handla om en rejäl, daglig promenad. Kontakta en vårdcentral om egenvård inte räcker. Då undersöker läkaren om besvären kan bero på någon annan neurologisk sjukdom. Du får också lämna blod- och urinprov. Det är för att undersöka om till exempel järnbrist eller problem med njurarna kan förklara besvären. Sedan kan läkaren tillsammans med dig gå igenom sådant som kan förvärra sjukdomen, till exempel om du tar vissa läkemedel. Om besvären inte blir bättre finns läkemedel mot + Sök vård Kontakta en vårdcentral om du har besvär som är svåra att lindra med egenvård. MER INFORMATION 1177.se/restless-legs restless legs. Flera verkar genom att stimulera dopaminsystemet. Men läkemedlet måste tas i låg dos. – Läkemedel med dopamin kan förvärra symtomen vid restless legs om man tar för hög dos. Det kan vara svårt att förstå, eftersom symtomen kortsiktigt blir bättre direkt efter en högre dos. Men dagen därpå, när läkemedlet har gått ur kroppen, kan symtomen förvärrats. Min erfarenhet är att de som har mest besvär med restless legs ofta har det till följd av för höga doser av de här läkemedlen, säger Anders Johansson. FOTO: JOHNÉR
Vårdguiden Mat för äldre
Vårdguiden Blyghet eller social ångest?
Vårdguiden Björn, 36, har social ångest
Vårdguiden Hur har pandemin påverkat oss?
Vårdguiden Gör dig redo för årets pollensäsong
Vårdguiden Lymfödem och lipödem
Vårdguiden Aktuellt i vården