Vårdguiden Chefredaktören
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Inspiratören
Vårdguiden Säsong för ljusets återkomst
Vårdguiden Tema Ofrivillig barnlöshet
Vårdguiden Längtan efter ett barn
Vårdguiden Lisa, 39, fick sonen Liam genom dubbeld
onation
Vårdguiden Vill du donera ägg eller spermier?
Vårdguiden Assisterad befruktning
Vårdguiden Barnets rätt till sitt ursprung
Vårdguiden Linda och hennes man är permanent ofriv
illigt barnlösa
Vårdguiden Hjälp och stöd
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Restless legs
Vårdguiden "En dålig natt sover jag två till tre t
immar"
Vårdguiden Många blir hjälpta med egenvård
Vårdguiden Mat för äldre
Vårdguiden Blyghet eller social ångest? * Social å
ngest Blyghet eller social ångest? Vissa av oss gillar att stå i centrum, medan andra helst håller sig i bakgrunden. Den som har social ångest plågar sig igenom sociala sammanhang eller undviker dem helt. text JENNIE AQUILONIUS illustration JANETTE BORNMARKER Känns det småjobbigt att gå på mingel med nya människor? Tystnar du när det blir för mycket folk? Då är du långt ifrån ensam. – Det är väldigt vanligt att vara blyg. Blyga personer är ofta tillbakadragna och kan känna sig obekväma eller ångestfyllda i vissa sociala situationer, säger Tomas Furmark, professor i psykologi vid Uppsala universitet. Hur vi känner inför social samvaro kan bero på en kombination av gener och livserfarenheter. Som barn såg du kanske dina föräldrar, syskon eller vänner bete sig ängsligt i sociala sammanhang och tog efter dem. Även jobbiga händelser kan skapa social osäkerhet. Kanske har du blivit utsatt för mobbning i skolan eller utskrattad under ett föredrag. Även vår personlighet kan spela in. Vi befinner oss alla på en skala mellan att vara extrovert, utåtriktad, och introvert, då man föredrar ensamaktiviteter. Det senare handlar alltså inte om att vara blyg, utan vad man tycker bäst om. – Men om du både är introvert och ängsligt lagd kan man kanske beskriva dig som blyg. Det finns en outtalad norm i samhället om att man ska vara utåtriktad. Men det har sina fördelar att vara blyg. – Blyga personer är ofta eftertänksamma och analytiska. De är vanligt22 vis bra lyssnare, visar empati och förståelse, och andra människor känner ofta att det här är personer man kan lita på, säger Tomas Furmark. Om rädslan för sociala situationer blir så stark att den hindrar dig i vardagen handlar det om social ångest, vilket är en psykiatrisk diagnos. Det kan även kallas social fobi. ”Social ångest handlar mycket om rädsla för att inte få vara med. Att bli utesluten ur gruppen kunde tidigare i människans historia innebära döden.” Ungefär 10–15 procent av befolkningen får social ångest någon gång i livet. – Social ångest är en stark rädsla för att bli granskad, bedömd och hamna i fokus för uppmärksamheten. Du känner ett markant obehag och lider svårt av det. Social ångest beräknas till 30–50 procent bero på gener, säger Tomas Furmark. Inom vården brukar man skilja mellan specifik och generaliserad social ångest, berättar Esther Sagerlöv, som är psykolog på Affektivaoch ångestprogrammet vid Psykiatri Sydväst i Stockholm och dagligen träffar personer med social ångest. Den som har generaliserad social ångest känner rädsla i många eller de flesta sociala sammanhang. Specifik social ångest innebär en rädsla för särskilda situationer, ofta där man ska prestera inför andra. Vanligtvis handlar det om att hålla en presentation eller att ta ordet inför en grupp. – Då är du rädd för att bete dig på ett sätt som kan göra att du känner dig förödmjukad, bortgjord eller hamnar i en pinsam situation. Det är vanligt att tänka negativa tankar om sig själv och få katastroftankar om att göra bort sig eller att andra ska se hur nervös man är och döma en. Du kan få hjärtklappning, rodna, svettas, skaka eller känna ett tryck över bröstet. – Social ångest handlar mycket om rädsla för att inte få vara med. Att bli utesluten ur gruppen kunde tidigare i människans historia innebära döden, säger Esther Sagerlöv. Rädslan kan göra att du helt undviker ångestframkallande sociala situationer. Det kan vara att du tackar nej till inbjudningar eller sjukskriver dig från jobb eller skola. Det kan kännas skönt att slippa ångesten i stunden, men undvikandet gör att den ökar på längre sikt. 1177 vårdguiden 1 • 22
Vårdguiden Björn, 36, har social ångest
Vårdguiden Hur har pandemin påverkat oss?
Vårdguiden Gör dig redo för årets pollensäsong
Vårdguiden Lymfödem och lipödem
Vårdguiden Aktuellt i vården