Vårdguiden Chefredaktören
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Inspiratören
Vårdguiden Säsong för ljusets återkomst
Vårdguiden Tema Ofrivillig barnlöshet
Vårdguiden Längtan efter ett barn
Vårdguiden Lisa, 39, fick sonen Liam genom dubbeld
onation
Vårdguiden Vill du donera ägg eller spermier?
Vårdguiden Assisterad befruktning
Vårdguiden Barnets rätt till sitt ursprung
Vårdguiden Linda och hennes man är permanent ofriv
illigt barnlösa
Vårdguiden Hjälp och stöd
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Restless legs
Vårdguiden "En dålig natt sover jag två till tre t
immar"
Vårdguiden Många blir hjälpta med egenvård
Vårdguiden Mat för äldre
Vårdguiden Blyghet eller social ångest?
Vårdguiden Björn, 36, har social ångest
Vårdguiden Hur har pandemin påverkat oss? Björn är
noga med att meditera, äta och sova bra och att vara fysiskt aktiv. FOTO: TIM KRISTENSSON – Återigen blev jag bra ganska fort när orsaken till ångesten försvann. Björn ströjobbade inom vården och var sjukskriven för depression i omgångar. Så hittade han Ångestförbundet och träffade andra som hade ångest. – Det var en revolutionerande insikt att det fanns fler än jag som kände så här. Björn pluggade till sjuksköterska, men ångesten över sociala situationer fick honom att hoppa av. Han blev deprimerad och tog kontakt med psykiatrin. Där fick han bland annat behandling i form av gruppterapi med fokus på mindfulness. Han lärde sig om meditation och acceptans och att möta känslorna i stället för att fly från dem. – För första gången i mitt liv fick jag verktyg för att stävja ångesten. Samtidigt började man inom psykiatrin misstänka att Björn hade social ångest, eftersom det alltid var de jobbiga sociala sammanhangen som utlöste depressionerna. – Det tog lång tid för mig att acceptera att jag har social ångest, vilket jag tror delvis beror på att det finns ett stigma. Björn läste till geograf och vidareutbildar sig nu till mätningsingenjör. I dag mår han betydligt bättre och det har blivit enklare att umgås i grupp. Han kan fortfarande känna hur pulsen stiger och han får ett tryck över bröstet. Men obehagskänslorna kommer inte lika ofta och nu har han verktyg när de dyker upp. – Jag kan vara rädd för att bli bedömd ”Nu vet jag att det gäller att våga vara i känslorna. Att undvika sociala situationer gör bara ångesten värre.” och ha svårt att slappna av i andra människors sällskap. Så länge jag har en uppgift går det bra. Svårigheterna har varit värre under pandemin, då han fått mindre social träning. – Men nu vet jag att det gäller att våga vara i känslorna. Att undvika sociala situationer gör bara ångesten värre. Björn vill berätta sin historia, både för att hjälpa andra och för sin egen skull. – Det var något som jag själv saknade, framför allt i tonåren. Det var ingen som pratade om social ångest. Jag är också trött på att skämmas. Jag har skämts så mycket för det här. 1177 vårdguiden 1 • 22 Hur har pandemin påverkat oss? Vi människor behöver kontakt med andra för att må bra. Men när vi har stått utanför sociala sammanhang en längre tid kan vi behöva träna upp vår sociala förmåga igen. Under pandemirestriktionerna har många längtat efter sociala kontakter. För andra har det varit skönt att få vila från de sociala kraven. Men vi påverkas alla av att drastiskt skära ner på sociala sammanhang under en längre tid. – Även om människor har olika stort behov av umgänge behöver vi alla sociala kontakter i någon utsträckning. Nedstämdhet och depression har till exempel ökat under pandemin, bland annat på grund av social isolering, säger psykologen Esther Sagerlöv. De flesta av oss blir ringrostiga när vi inte tränar våra sociala muskler regelbundet. Att småprata på jobbet, mingla och hålla igång samtal med personer vi inte känner är sociala färdigheter som behöver underhållas. – Om vi inte tränar under en längre tid kan sociala situationer, som en fest eller ett bröllop, upplevas som uttröttande eller överväldigande. Men för de flesta kommer färdigheterna tillbaka när vi arbetar på plats, träffar vänner och går på restaurang igen. – Vi människor har en bra förmåga att anpassa oss. Personer som redan lever ett tillbakadraget liv på grund av social ångest kan ha klarat pandemin bättre än andra. Skillnaden är helt enkelt mindre. Men hos den som tycker att sociala kontakter innebär ett obehag, och som inte tränar sin sociala förmåga, får rädslan utrymme att växa. – Jag har träffat patienter som upplevde en lättnad när de inte behövde närma sig svåra sociala situationer. När samhället öppnade igen blev det som en kalldusch, rädslan ökade i situationer som tidigare bara kändes lite olustiga, säger Esther Sagerlöv. 25
Vårdguiden Gör dig redo för årets pollensäsong
Vårdguiden Lymfödem och lipödem
Vårdguiden Aktuellt i vården