Energigas 1
Debatt Nu ökar biogas i popularitet igen. Men vem
ska bestämma om och var användningen är hållbar eller inte? Om synen på vad som är hållbart skiftar över tid kan det ses som en riskfaktor av investerare, skriver Björn Fredriksson Möller på St1 biogas. Vart är vi på väg? B Björn Fredriksson Möller Senior Specialist & Public Affairs, St1 biogas Debattera Vill du skriva en debattartikel i Energigas? Mejla till: christina.watson@ energigas.se 32 ENERGIGAS NR 1 2022 iogas är som de flesta känner till en hållbar metod att omvandla organiska restprodukter och direkt avfall till nyttigheter som biogödsel till odling och en råvara eller ett bränsle, biogas som ersätter naturgas, kol, bensin eller diesel. Klimatnyttan är hög eller mycket hög. Om inte välkänt så är det åtminstone accepterat och bekräftat av både svensk politik och EU. Sverige vill och tillåts skatte befria användningen av biogas i olika användningar. Både produktion och användning av biogas i alla applikationer anses som hållbar i EU:s nya taxonomi. I Sverige har också den föredömliga biogasmarknadsutredningens förslag på produktionsstöd landat i årets budget och ”bara” den praktiska implementeringen återstår. Så långt allt väl. Men samma institutioner som sjunger biogasens lov och bekräftar dess klimatnytta föreslår också mindre gynnsamma åtgärder för biogasen. Till exempel skissar man i både Sverige och EU på förbud för försäljning av nya gasbilar. Vi väntar med spänning på förslagen till vad EU förespråkar som målsättning i koldioxidstandarder för tunga lastbilar. Redan taxonomin skickar olycksbådande signaler om att tillverkning av fordon som använder drivmedel med kol innehåll (förnybart eller fossilt spelar ingen roll), inte kommer att ses som hållbart. Nya regler för statsstöd och undantag från dessa (GBER) riskerar att försvåra Sveriges möjligheter att implementera den produktionspremie som föreslogs i biogasmarknadsutredningen då de svenska Hotat fordonsbränsle. EU måste klassa biogas som hållbar även kretsloppsanläggningarna som tar hand om gödsel och matavfall anses för storskaliga. Är glaset då halvfullt eller halvtomt? Eller kanske ännu viktigare, hur ska vi göra för att höja nivån i glaset? Infrastruktursatsningar tar tid att planera, bygga och genomföra och behöver långa tidsramar för att privat kapital ska satsas. Ett exempel är den infrastruktur för biogastankning som byggts upp i Sverige under de senaste 10–20 åren och fortfarande håller på att byggas ut. Utbyggnaden av tankställen för flytande biogas är bara i sin linda och utbyggnaden av biogasproduktion pågår för fullt bland annat med stöd av Klimatklivet. Det är mycket glädjande att försäljningen av gaslastbilar i Sverige under 2021 hade ökat till 6 procent av nyregistreringarna. Tyvärr var resten nästan enbart diesellastbilar och endast 1 procent elektriska. Ändå handlar mycket av debatten om våra lastbilar ska vara elektriska eller drivas av vätgas i framtiden! Klimatkrisen är här och nu och omställningen handlar väldigt mycket om vilka val vi gör nu och fram till 2030. De fordon som säljs i dag och de närmaste åren kommer att finnas kvar till 2040. Då gäller det att utnyttja de infrastruktursatsningar vi har gjort fullt ut, att satsa på de hållbara alternativ, till exempel biogas, vi ser i dag. I Tyskland testade organisationen ADAC under förra året 112 nya bilar. I topp när det gällde miljöprestanda kom de två testade gasbilarna, i hård konkurrens med elbilar och laddhybrider.