Tidningen Energi, nr 7/2018 1
I dagarna går Svenska kraftnät ut till samtliga a
ktörer med uppmaningen att börja kontrollera sina så kallade strukturdata. Det vill säga den information om alla kunder och anläggningar som finns i respektive företags ITsystem. – Tyngdpunkten i den här inventerings instruktionen ligger på att företagen ska undersöka att de har tillgång till samtliga uppgifter som de kommer att ansvara för i elmarknadshubben, berättar Martin Olin, projektledare för migrering på Svenska kraftnät. Uppdatera information Senare kommer större tonvikt att läggas på förbättring av datakvalitet, inte minst att information kan tillhandahållas i rätt format. Men på ett område uppmanar Svenska kraftnät aktörerna att redan nu påbörja uppdateringen av sina data: – Det handlar om de så kallade mätpunktsadresserna, en typ av data där vi efter stickprov och dialog med branschen vet att det finns en hel del kvalitetsbrister idag, säger Martin Olin. – Att dessa adresser är korrekta är helt centralt för att det ska fungera smidigt i den nya marknadsmodellen när en elkund flyttar in i en ny bostad. I dagarna inleder Svenska kraftnät också upphandlingen av ett systemstöd för själva migreringen, som i ett senare skede ska hjälpa elhandlare och elnätsföretag att kontrollera sina strukturdata. Avsikten är att aktörerna upprepade gånger ska kunna ladda upp data på prov och få dem validerade. På så sätt kan datakvaliteten successivt höjas. Systemet är tänkt att vara på plats från och med andra halvåret 2019. Företagens skyldighet I väntan på detta system uppmanar Svenska kraftnät aktörerna att jämföra och analysera så kallade AIlistor (anläggningsinformation) med varandra, det vill säga registerutdrag från respektive företags system. Martin Olin betonar att de data som företagen är skyldiga att förse elmarknadshubben med till allra största delen är uppgifter som man redan har. – Enligt vår bedömning handlar Det är mycket data som ska gås igenom till nya elhubben. Ulrica Wihman på Tekniska verken i LInköping berättar att de redan satt igång. ”Förhoppningen är att mycket av arbetet ska gå att automatisera, så att man slipper sitta och handknacka” det bara i begränsad utsträckning om data som eventuellt saknas och därför måste plockas fram. Lägenhetsnummer i mätpunktsadresserna är ett sådant exempel på data som vissa företag inte har i sina nuvarande ITsystem. Mena samma sak Den stora utmaningen är enligt Martin Olin snarare den ITmässiga språkförbistring som råder. – En och samma sak kan idag ha flera olika namn hos olika aktörer. När information nu ska delas mellan aktörerna via ett centralt IT system måste alla begrepp användas på samma sätt. Hur långt har då elhandlare och nätföretag hittills kommit i sina förberedelser? Den frågan har Svenska kraftnät inget riktigt svar på just nu och därför genomför man under hösten en enkät med samtliga aktörer. – Vi ställer en rad ganska allmänna frågor, exempelvis om ansvariga personer har blivit utsedda, om analyser av data har påbörjats Fungerar som ett nav En elmarknadshubb är ett nav för den information som sänds mellan aktörerna på den svenska elmarknaden. Hubben kommer att innehålla information om elanläggningar, elanvändare samt mätvärden för produktion och förbrukning. Källa: Svenska kraftnät och om man inlett någon dialog med systemleverantörer, berättar Martin Olin och tillägger att Svenska kraftnät mot slutet av året bör ha en bättre bild av branschens beredskap. Första genomlysning Ett företag som i vart fall hunnit ur startblocken är Tekniska verken, som driver elnätet i Linköping med omnejd och som är delägare i Bixia, landets fjärde största elhandelsföretag. Där leder Ulrika Wihman ett utvecklingsprojekt inom koncernen med sikte på den nya marknadsmodellen och elmarknadshubben. I somras gjordes en första genomlysning av i första hand mätpunktsdata och avtalsdata. – Vi ville få svar på hur våra befintliga data ser ut i förhållande till det som Svenska kraftnät frågar efter, berättar hon. Resultatet i stort känner sig Ulrica Wihman bekväm med. Men studien visade även att lägenhetsnummer saknas för vissa kunder, att adresser generellt behöver kompletteras och att data i en del fall visserligen finns på plats, men att kodningen inte stämmer överens med den som Svenska kraftnät anger. – Vi ser att det kommer att krävas resurser för att korrigera den här typen av data. Förhoppningen är Nr 7 2018 Tidningen ENERGI 25