Tidningen Energi, nr 7/2018 1
– Tillgången på el, kanske främst vindkraft, blir
helt avgörande för om vi kommer att klara omställningen till fossilfri stålproduktion, säger Hybrits vd Mårten Görnerup. Han har bakgrund som forskare i metallurgi, men har nu tagit klivet ut i ett nytt universum. Under World Trade Center Stockholms vita stålbalkar har Hybrit Development sitt kontor med världsutsikt. På kort tid har företaget blivit en central bult i den nya fossilfria industrirevolutionen vars förgreningar spretar åt alla håll, inte minst in i energisektorn där vätgas nu ska göra svart stål grönt. – Vi har stuckit ut hakan genom släpps ut. Drygt tio procent av Sveriges nationella koldioxidutsläpp kommer från stålindustrin – trots att SSAB redan har världens renaste processteknik i sitt segment. – Det säger något om vätgasens stora klimatpotential, menar Mårten Görnerup. Ren vattenånga Om man istället låter järnmalmen reduceras av vätgas (H2), som då drar med sig syret (O) ut ur järnet, blir utsläppen endast H2O – alltså vattenånga. En bonusinsikt blir då att vätgas att säga att vi ska gå direkt på orsaken, alltså problemets kärna, säger Mårten Görnerup, alltså problemets kärna. – Det innebär att vi helt vill frångå fossila källor, något vi är helt ensamma om bland världens stålproducenter. Vi vill byta ut kolet mot vätgas och använda förnybara energikällor direkt. Hybrit är Vattenfalls, SSAB:s och gruvbolaget LKAB:s gemensamma initiativ som också drivs som det gemensamma bolaget Hybrit Development med syftet att tillvarata den unika teknologin. Vattenfalls nya ben För att stålproduktionen ska vara säker och flexibel behöver SSAB ett stort vätgaslager, en elektrolysfabrik för vätgasproduktion och mängder av el. Genom att använda tekniker för powertogas kan vätgaslagret fyllas upp när det är elöverskott och låga elpriser. Vattenfalls intresse hör ihop med vätgasen där de ser stora affärsmöjligheter i att vara med och utveckla projektets vätgasteknologi. Vattenfalls vd Magnus Hall har kallat Hybrits vätgasteknologi en ”helt ny industriell affärsmöjlighet”. – Vi ska bygga upp ett nytt ben att stå på. Vi investerar och lär oss processen. Enligt Mikael Nordlander, portföljchef för dekarbonisering inom Vattenfalls organisation för forskning och utveckling, är vätgasen Vattenfalls nya industriella länk. – Storskalig vätgas från el kan bli en ny kärnaffär och därför har vi produceras åt motsatt håll: genom att låta el spjälka vatten till vätgas och syre. Det nya är att SSAB har hittat Mårten Görnerup reser världen runt för att berätta om stålindustrins elektrifiering, här utanför World Trade Center. Rådjuret har målats av gatukonstnären ”Klisterpeter” Baranowski. sätt att skala upp de gamla kunskaperna till stora industriprocesser. I våras påbörjades bygget av en stor pilotanläggning vid SSAB:s stålverk i Luleå där forskning och tester ska bedrivas fram till 2025. Därefter startar försök i en fullskalig demonstrationsanläggning för att bortom 2030 rulla ut tekniken i full skala. Längs vägen ska den också implementeras i SSAB:s stålverk i Oxelösund och finska Raahe. Planerna kräver stora mängder upprättat Hybrit. Nu handlar det om industriell mognad, som till exempel att få fram rätt mängd industriella elektrolysörer på ett rationellt sätt, säger Mikael Nordlander. 15 Mikael Nordlander. Stor potential Förkortningen HYBRIT står för Hydrogen Breaktrough Ironmaking Technology. Den elementära bakgrunden hittar vi i den urgamla masugnstekniken där järnmalm smälts till järn som legeras till stål. Järnmalm är en oxid som innehåller syre som måste tas bort för att järnet ska bli metalliskt. Till det används kol (koks, stenkol) som reduktionsmedel då syret fastnar på kolet och koldioxid (CO2) bildas. Nackdelen är att koldioxiden Planerna kräver stora mängder el. Man pratar om gigantiska 15 TWh per år, en tiondel av Sveriges elproduktion, som då ska komma från fossilfri el, helst vindkraft. el. Man pratar om gigantiska 15 TWh per år, en tiondel av Sveriges elproduktion, som då ska komma från fossilfri el, helst vindkraft. Här har Vattenfall en kommande storaffär i sikte, men det är inte på produktionssidan skon trycker. – Framöver blir trängseln i elnäten en betydande utmaning för processindustrins konvertering till fossilfritt, konstaterar Mårten Görnerup. Till exempel kommer det att behövas en helt ny kraftlinje till SSAB:s anläggning i Oxelösund då de tar ett första steg i konverteringen redan 2025. Svenska kraftnäts utmaning blir att hinna med Hybrits planer. – Hybrit är än så länge ett hypotetiskt projekt och inget vi idag kan lägga in i vår systemplanering. Vi har inte heller diskuterat vidare runt hur framtida vätgasproduktions kan påverka elnätet, säger Anders Danell på Svenska kraftnäts planeringsenhet. Nr 7 2018 Tidningen ENERGI 45 FOTO: ELLINOR COLLIN