Tidningen Energi, nr 7/2018 1
Innovation – Det är inte längre någon tvekan om a
tt vi måste göra något radikalt. Där kommer stålindustrin att spela en mycket stor roll, säger Mårten Görnerup och När Hybrits ansökan väl ligger inne består flaskhalsen av tidsödande regelverk. För ett industriprojekt kan det innebära uppåt tio års väntan innan en ny kraftlinje kan stå klar. Enligt Mårten Görnerup är dagens tillståndsprocesser en kvarleva från en svunnen tid. – Traditionellt har tekniska omställningar kunnat ske i lugn och ro och därmed även framdragning av nya elledningar, säger Mårten Görnerup. I dagens industriomställning är den tekniska osäkerheten större. Besluten om energiförsörjning skjuts framåt tills teknikvalen är klarlagda. – Vi måste veta var vi landar rent tekniskt innan vi kan säga att vi behöver en ny ellinje, men när det väl sker blir tiden för tillståndsprocesserna orimligt lång. Då fastnar projekten och kommer inte vidare i den takt som skulle behövas. – Det är inte myndigheternas handläggningstid som är det stora problemet utan att få tillståndsprocesserna rättssäkra under effektiv tidsåtgång, säger Mårten Görnerup. – Men den typen av processer går 46 Tidningen ENERGI Nr 7 2018 kanske att effektivisera. Om Svenska kraftnät ska bygga upp en större effektuttagspunkt väntar man idag på att det ska komma någon som behöver en sådan. – Det blir en bakvänd situation som hämmar samhällsutvecklingen, menar Mårten Görnerup. – I framtiden måste man kanske se elnätet som en infrastruktur som man bygger upp på kvalitativa prognoser istället för att man inväntar ansökningar från företag som behöver kraftuttag om tio år. Vätgasens bonuseffekt Till allt detta kommer bieffekten att det ovan nämnda vätgaslagret kan ge helt nya möjligheter till effektbalans i elnätet. Vätgasen ska komprimeras och själva lagret är tänkt att upprättas i ett bergrum. Vätgaslagrets främsta uppgift är att stålproduktionen ska vara oberoende av vädret och eventuell effektbrist i elnätet. Samtidigt kan ett storskaligt vätgaslager, åtminstone i teorin, bidra till bättre effektbalans i elnätet, enligt Mikael Nordlander. I norr där vindkraften kommer ”Vi har inte för avsikt att låsa teknologin till Sverige. Det vi utvecklar efterhand ska också kommersialiseras och spridas vidare” att spela en stor roll kan man tänka sig att ett vätgaslager kan hjälpa till att balansera den lokala kapaciteten, men mest som en ”buffertkudde”. – Om man kopplar bort vätgasproduktionen från elnätet kan ett vätgaslager användas som effektreserv. Det kan vi göra genom att minska eller koppla bort elektrolysörernas last i bristsituationer, säger Mikael Nordlander. Ett vätgaslager kan också säkerställa att elsystemet har plats för väderberoende kapacitet och ta emot extra el i överskottssituationer. Mikael Nordlander är däremot skeptisk till om ett vätgaslager kan bidra till elnätets stabilitet genom att konvertera vätgasen tillbaka till