6-7_2020_JBF 1
”Det är en annan inställning idag. Det är mer sli
t och släng, man byter och renoverar inte. Och det som tillverkas idag, räknar man inte att det ska hålla så länge.” med Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbund hade gjort en noggrann dokumentation av Råskogsstugan på 1940-talet. På fotografierna kunde man se fasadpanelens nederkant ovan fotlisten, och på så sätt kunde Margareta Hallin jämföra hur den gamla panelen såg ut 1946 med hur den såg ut 1984, nästan 40 år senare. Hon blev överraskad att det inte hade hänt något nämnvärt under denna tid, och därför fick de gamla panelbrädorna som var lite rötskadade vara kvar precis som de var. De brädor som bytts ut någon gång efter 1930-talet var dock helt slut och behövde bytas ut. Oförändrat på 80 år Vid sitt återbesök till Råskogsstugan våren 2020 har hon tagit nya bilder på stugans antika panel från 1700-talets början. - Jag har återigen tagit en bild på samma panelbrädor som Nordiska museet fotograferade på 40-talet och döm om min förvåning, skadorna på panelen ser likadana ut år 2020. Egentligen är det ganska märkvärdigt att de inte har förvärrats på bortemot 80 år. Virket var bättre förr, konstaterar Margareta Hallin. Per Gidlund Margareta Hallins dokumentation från 1984 av 1700-tals husets panel. Dokumentation av Råskogsstugans panel på 1940-talet av Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbund. BRA VIRKE Bra virke har vuxit långsamt och har tunna och täta årsringar. Sådant trä är inte utsatt för röta på samma sätt som snabbvuxet trä, som har glest mellan årsringarna. Snabbvuxet virke rör sig och slår sig när luftfuktigheten växlar, och det ruttnar snabbt utomhus. Det dåliga rötskyddet kompenseras med tryckimpregnering, som dock inte skyddar mot mögel. Källa: Gysinge centrum för byggnadsvård 18 Bilden visar panelen i början av 2020 då Margareta Hallin besökte Råskogsstugan på nytt. JBF ■ 6-7-2020