6-7_2020_JBF 1
fina fordon från förr Supertraction Tralux Supert
raction Tralux var en fransk bil som lanserades i svallvågorna efter succén med framhjulsdrivna Citroën B 11 och B 15. I SLUTET AV 1930-talet betraktades fortfarande framhjulsdrift som en säljande nyhet. De geometriska och tekniska problemen med framhjulsdrift och individuell fjädring hade inte lösts förrän i mitten av 1920-talet av bland andra Alfred Rzeppa. Bland de första på plan med masstillverkning av framhjulsdrivna bilar var DKW 1931, Citroën 1934 och Adler Trumpf 1932. Fortfarande var det i huvudsak små lätta bilar som var framhjulsdrivna. Hållbarhetsproblem och stor vändradie vållade problem för tyngre och starkare fordon. I Frankrike hade Lucien Rosengart tillsammans med Jules Solomon 1928 startat licenstillverkning av Austin 7 under namnet Rosengart. De små bilarna blev populära och i början av 1930-talet breddade man sortimentet med licenstillverkning av tyska Adler Trumpf och Trumpf Junior, båda framhjulsdrivna. På så sätt blev man tidigare 34 med framhjulsdrivning än Citroën. Jules Solomon var industriman och tekniker med stor erfarenhet och deltog i utvecklingen av Citroën B 11. Supertraction Tralux var Rosengarts försök att introducera en fransk framhjulsdriven lyxbil. Karossen var handknackad, fjädringen individuell på alla fyra hjulen med en sensationell inställbar hydraulfjädring på bakhjulen. Två elektriskt manövrerade tanklock och automatisk tändförställning hörde till finesserna. Bilen var låg vilket bidrog till oslagbar stabilitet. Men enligt företagets traditioner så utvecklade man inte allt själv. Motorn på 50 hkr, kraftöverföring och andra detaljer kom från Citroën B 11. Resultatet blev en mycket vacker, men dyr bil med teknik från Citroën. Endast 1000 stycken tillverkades varav cirka 40 finns kvar. Av Hans-Olof Holmgren JBF ■ 6-7-2020