Omtanke 1
AKTUELLT 113 offer för dödligt våld 2021 Så kan s
kjutningar förutses med ny metod Ett 50-tal så kallade öppna drogscener, framför allt i Stockholmsområdet ingår i Mia-Maria Magnussons avhandling ”Open drug scenes and the merging of policing practice and research”. Genom polisens brottsstatistik, trygghetsmätningar och nya data på platser med öppen droghandel har hon skapat en modell för att mer exakt kunna avgränsa och kategorisera platserna. Vapenvåld och narkotikahandel hör ofta ihop. Genom att jämföra faktorer som sysselsättningsgrad i befolkningen, brottsstatistik och trångboddhet ökar möjligheterna att kunna bedöma sannolikheten för framtida skjutningar i eller i anslutning till de öppna drogscenerna. – Modellen förutsåg 61 procent av de skjutningar som förekom under 2021 i Stockholmsområdet. De kanske inte hade gått att förhindra men bättre kunskap ökar möjligheterna för polisen att hålla koll, sätta in riktade insatser och mer aktivt patrullera platser i riskzonen, säger Mia-Maria Magnusson i ett pressmeddelande från Malmö universitet. Hur påverkas barnen av det dödliga våldet? ”Vem ska rädda barnen?” heter SVTs nya dokumentär om gängkrigens konsekvenser i Järvaområdet i Stockholm. De senaste fyra åren har närmare 90 skjutningar, varav 18 med dödlig utgång, skett i området. Mer än två tredjedelar av skjutningarna har skett nära en skola. SVTs reporter Diamant Salihu följer i filmen tioåriga Sidra som lever mitt i våldet och som tillsammans med sina skolkamrater försöker hantera en allt mindre trygg vardag. Dessutom följer han skolchef Happy Hilmarsdottir Arenvall, själv uppvuxen i Rinkeby, i hennes arbete för att försöka förbättra skolan och barnens vardag i Järva. Ansvaret för barnens säkerhet och framtid faller tungt på skolan, socialtjänsten, polisen och föräldrarna i området. Men frågan är om de har möjlighet att lyckas och vem som ska rädda Järvafältets barn? Läs fler nyheter på omtanke.today Följ oss på Facebook! @omtanketoday 36 | www.ssil.se Dödsskjutningar mot män och dödligt våld mot kvinnor i nära relation ökade under 2021 enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) som presenterar en fortsatt hög nivå av dödligt våld 2021. Under 2021 rapporteras 113 fall av konstaterat dödligt våld i Sverige enligt den årliga rapporten från Brottsförebyggande rådet (Brå). Det är den näst högsta siffran som redovisas sedan mätningarna startade 2002. År 2020 var antal fall av dödligt våld rekordhögt på 124 personer och sedan 2015 har antalet fall legat på en högre nivå jämfört med tidigare år. Det totala genomsnittet sedan mätningarna startade är 97 dödade per år. Dödligt våld mot närstående i en parrelation ökade från 17 till 19 personer 2021 jämfört med 2020. Av dessa var 15 kvinnor och 4 män. Dödade kvinnor i en parrelation uppgick till 63 procent av samtliga konstaterade fall av dödligt våld mot kvinnor. Dödligt våld med skjutvapen 2021 uppgick till 45 fall, vilket är 3 färre än 2020. Men under en tioårsperiod har antalet fall ökat med 28 personer från 17 fall år 2012. Av samtliga fall där skjutvapen användes 2021 var dödsoffret en man eller pojke i 43 fall och en kvinna eller flicka i 2 fall. Motsvarande fördelning 2020 var 41 fall med manligt offer och 7 fall med kvinnligt offer. Det har alltså skett en ökning för manliga dödsoffer med 2 fall och det är också den högsta siffran sedan mätningarna startade. Mer än dubbelt så många män dödades med skjutvapen år 2021 jämfört med 2013 då siffran låg på 21 offer. Antal konstaterade fall av dödligt våld 2002–2020, totalt samt efter brottsoffrets kön. Uppgift om kön finns tillgänglig från 2011. Källa: Brå. ”Skjutningarna gör oss blinda” Amir Rostami, docent i kriminologi vid Högskolan i Gävle, är en av 20 forskare som undersöker våldsutvecklingen i Sverige i nya boken ”Det svenska tillståndet”. Hur ser det egentligen ut med våldsutvecklingen i Sverige? I flera länder har ”det svenska tillståndet” blivit ett begrepp för en mycket negativ utveckling. Nu presenterar 20 forskare en ny antologi över situationen. Det dödliga skjutvapenvåldet tar, enligt forskarna, all uppmärksamhet och överskuggar det faktum att övriga våldsbrott inte ökar och i många fall till och med minskar, samtidigt som det kan dölja andra viktiga brottsproblem som den kriminella ekonomin. – Förenklat kan man beskriva beskriva tillståndet som färre men värre. Vi har problem med en grupp aktiva i gängmiljön som utövar det dödliga skjutvapenvåldet och driver på det dödliga våldet, säger Amir Rostami, docent i kriminologi vid Högskolan i Gävle. Boken beskriver hur den ekonomiska brottsligheten går hand i hand med annan organiserad brottslighet och att samarbeten mellan flera kriminella individer blivit allt vanligare. – Bedrägerier beräknas generera drygt två miljarder kronor i brottsvinster per år, vilket är lika mycket som den totala vinsten från narkotika handeln i första led, brottsvinster som gängen kan återinvestera i till exempel narkotika. Amir Rostami. – Och slutligen, rättsväsendets insatser kommer inte att få full effekt om de inte sker parallellt med tidiga och långsiktiga sociala interventioner. I synnerhet riktade mot riskfamiljer och med en bred utbyggnad av barn- och ungdomspsykiatrin, säger Amir Rostami.