Omtanke 1
»Upp till tjugo procent av de som har en bipolär
sjukdom tar livet av sig« Fredrik berättar om ett närmast trakasserande beteende av Kronofogden, som vid ett tillfälle skickade 15 kuvert med kravbrev till honom samtidigt. – De sa att det var brev som skickats automatiskt, men det stämmer inte. Jag kollade med receptionen på kronoinspektörens kontor. Där berättade receptionisten att det var en av de två kronoinspektörerna, som opåkallat, skickat breven fast han visste om min situation. Fredrik gick in i en ny episod av att planera sitt självmord. – Jag gick in i det suicidala lugnet och att veta att jag skulle dö veckan därpå gav mig nästan euforiska känslor. Jag planerade att hänga mig och att jag skulle ha på mig blöja, så att ingen skulle behöva ta rätt på den obehagliga biten. Sen var jag på gott humör och skulle tillbringa veckan med min familj. Men vid ett tillfälle sa min min sambo Emma, som anade vad som höll på att hända; ”Du stannar väl kvar”? ”Ja, jag stannar kvar”, svarade jag och så blev det. Nu hade jag sagt ja, så jag ville inte göra henne besviken, berättar han. KURATORN SOM FREDRIK på den tiden gick och pratade med följde med upp till Kronofogdens kontor och berättade att Fredrik levde under en stor risk. – Kuratorn sa att hon var mycket orolig för min psykiska hälsa och sa till på skarpen att sluta med detta, annars kunde det sluta olyckligt. Vi pratar om barnen, som ligger Fredrik varmt om hjärtat. Över 170 000 barn i Sverige lever i en familj, där minst en förälder har skulder hos kronofogden, något som kan ge stora konsekvenser för barnen. – Orsaker till att barn lever i ekonomisk utsatthet kan vara att de har arbetslösa, deltidsarbetande eller sjuka föräldrar och att det saknas skydd som a-kassa eller sjukpenning. Det kan också finnas barn med särskilda behov i familjen, säger han. Risken är större för dessa barn att utsättas för mobbning, få sämre resultat i skolan och inte få möjlighet till en meningsfull fritid på grund av kostnader. – Föräldrar till alla dessa barn har sämre förutsättningar än andra att betala för fritidsaktiviteter, barnkalas, julfirande, födelsedagspresenter, vinterkläder och semesteraktiviteter, vilket kan leda till utanförskap och isolering, menar Fredrik. Överskuldsatta föräldrar löper högre risk för psykisk och kroppslig ohälsa, självmord och förtidsdöd, än vad som kan anses normalt i befolkningen. Livssituationen för deras barn kan därför beskrivas som mycket utsatt. – Det finns forskning som visar att föräldrars psykiska ohälsa är en riskfaktor för att även barnet ska drabbas av psykiska problem. Att som barn förlora en förälder är ett stort trauma och något som kan orsaka lidande under lång tid framöver. RESULTATEN FRÅN EN stor svensk studie, i samarbete mellan Karolinska Institutet och John Hopkins-universitetet, visar dessutom att barn till föräldrar som begått självmord löpte nästan dubbelt så hög risk att själva begå självmord. – Om självmordet inträffade när barnen var små eller i tonåren var risken trefaldigad. Personer vars förälder hade begått självmord löpte också en ökad risk för att själva drabbas av depression eller psykos. Sammanfattningsvis kan man säga att livsvillkoren för överskuldsatta och deras familjer sannolikt hör till de sämre i samhället. Fredrik menar att fortsatt forskning på området är nödvändigt för att bättre undersöka vilka som drabbas, hur deras livsförhållanden ser ut och vilka åtgärder som bäst kan åtgärda och förebygga, livsoch hälsorisker i samband med skuldsättning Hur skulle då sådana åtgärder se ut? – Man måste ha ett samarbete mellan vården, Kronofogden och budget- och skuldrådgivningen. Det bör finnas riktlinjer och rutiner hos dem alla; att hjälpa den utsatta personen att komma till rätta kontakter. I England till exempel har man börjat med att personer som hamnar i en ekonomisk katastrof skickar in ett intyg. Och sen fryser myndigheten krav och indrivning i en månad, för att sedan utvärdera personens hälsotillstånd tillsammans med läkaren. Det ger plats för att i lugn och ro, påbörja rehabilitering och återhämtning. Inte minst, skapa goda förutsättningar för skuldsanering. I den finaste av världar är det modellen även för oss. Man kan också utbilda primärvårdspersonal att hitta de här personerna i första ledet redan och sätta in hjälpinsatser. Även Kronofogden skulle kunna bidra med att rädda liv, med något så enkelt som att låta sin personal gå en ”Våga fråga-utbildning”. För budget- och skuldrådgivare och vårdpersonal finns en mycket bra utbildning – SPiSS – Suicidprevention i svensk sjukvård. Det finns negativa konsekvenser för liv och hälsa före, under och efter skuldsanering, som det finns framgångsfaktorer i att adressera, enligt Fredrik, som idag mår bra och ser fram emot att i höst bli klar med skuldsaneringsprocessen. – Så länge vården inte är en aktiv del i de processer där det krävs, kan exempelvis skuldsanering inte vara rehabiliterande. Med ganska små och välriktade samhälleliga insatser, kan ett enorma folkhälsoproblem, vändas till en möjlighet för inkludering i samhället. Med liv och hälsa i behåll. ● Fredrik Tjulander Ålder: 57. Familj: Sambon Emma samt barn och bonusbarn. Yrke: Legitimerad sjuksköterska och huvudhandledare för studenter på barnkliniken i Malmö. Verksam inom Suicide Zero och Finance Watch. www.ssil.se | 41