Köldkammartest av Kabe Van 1
TEKNIK K öldkammartester görs som regel för att s
e om den aktuella husbilen klarar normen för att få kallas vinterduglig. Normen heter DIN/SS-EN 1646-1 och stipulerar att en husbil ska värmas från -15°C till 20°C på fyra timmar. Praktiskt går det till så att man kör in husbilen i kammaren, öppnar fönster och dörrar. Kyler ner kammare och bil till -15°C. Sätter igång värmaren och väntar till den centralt placerade temperatursensorn visar 20°C. Men denna gång görs testet annorlunda. Helt enkelt för att man på Kabe anser normen vara missvisande. Och de har en poäng! Flera poänger faktiskt. Normen missgynnar premiumhusbilar Huvudproblemet med normen är att den värdesätter tid snarare än komfort. Det som enligt normen krävs för att få kalla en husbil vinterduglig är att man från en starttemperatur på -15°C mitt i bilen uppnår 20°C på fyra timmar. Ett hastighetstest alltså. Men det finns ingenting som säger att det ska vara lika varmt i hela bilen. Man identifierar heller inga kallras eller synar om det uppstår kondens någonstans. Alltså gynnar normen enkelt byggda husbilar eftersom de har mindre massa att värma upp. En premiumbil har mer gedigna möbler, tjockare madrasser med mer bärighet, mer utrustning. Att värma upp detta tar längre tid. Normen gynnar även kompakta husbilar. Av samma anledning – de har mindre massa att värma upp. Om en husbil har ett dubbelgolv är det alltid en komfortfördel vid vintercamping. Men i normen missgynnas bilar med dubbelgolv eftersom det ökar volymen som ska värmas – tar längre tid. I tillägg tar det ett tag att värma upp vattnet i ett vattenburet värmesystem. Medan det i ett luftburet inte finns denna tröghet i uppstarten. Det betyder att vattenburna system missgynnas av en norm baserad på uppvärmningshastighet. Öppet för tolkning Ett annat bekymmer med normen är att den går att tolka. Jag har varit i köldkammare hos Alde, Truma och Webasto och de tolkar alla 42 HUSBILEN 1/20 Med invändigt isolerdrapperi i förarhytten och innanför bakdörrarna slipper man strålningskyla in i bilen. normen på olika vis. Vilket förstås gör att deras resultat inte är jämförbara. Skillnaden mellan Aldes och Trumas testförfarande är inte stor. Det handlar om huruvida invändiga dörrar ska vara stängda eller öppna. Hos Truma stänger man dörrarna, hos Alde är de öppna. Med öppna dörrar blir det inte bastu på toaletten, överskottsvärmen hittar ut och hjälper till att värma hela bodelen. Hos Webasto däremot tolkar man normen på ett helt annat vis. De menar att man kör in husbilen i köldkammaren med alla dörrar och fönster stängda. Sätter igång köldkammaren och när det är -15°C i kammaren startar man värmaren. Observera att man inte kyler ner husbilen till -15°C invändigt! Möblerna i en husbil tar lång tid att kyla ner. Så när en relativt varm husbil körs in i en köldkammare kommer möblerna hålla innertemperaturen uppe. I det test jag bevittnade hos Webasto var temperaturen inne i husbilen bara -4°C när man startade värmaren. Det betyder att man bara behöver höja temperaturen med 24°C istället för 35°C för att uppfylla normen. Det som skapar tolkningsproblemen är ett engelskt ord – ambient. Det betyder omgivande. Webasto tolkar det som att det är temperaturen som omger husbilen. Truma och Alde tolkar det som den omgivande temperaturen in- och utvändigt. Och de får stöd av en graf som visas i normen, den anger att värmesystemet ska öka temperaturen från -15°C till 20°C. Strålningskyla Målen med köldkammartestet vi gör denna gång är: – Att se om värmen fördelas jämnt i bilen. – Ta reda på ur mycket energi som går åt för att hålla värmen. – Avgöra hur komforten påverkas av eventuell strålningskyla. Strålningskyla är ett nytt begrepp för mig. Ingen annan tillverkare har pratat om detta. Sitter man i kortärmat nära en kall yta kan man känna kylan mot huden. För att minska detta kan man klä insidan