TIDNINGEN TILLVÄXT 1
TIDNINGEN TILLVÄXT Allmänningsskog ett lyft för by
gden
TIDNINGEN TILLVÄXT Bioraffinaderier förädlar skogs
- och lantbruksrester
TIDNINGEN TILLVÄXT Bryggeriboom skapar sug efter s
vensk humle
TIDNINGEN TILLVÄXT Råvaran är viktigast i matlande
t Italien
TIDNINGEN TILLVÄXT Svenska bin producerar 3 000 to
n honung om året
TIDNINGEN TILLVÄXT Skogen ger träning extra dimens
ion
TIDNINGEN TILLVÄXT Artskyddet har skapat stora kon
flikter
Äganderätten Nyckelbiotoper fryser i stort sett a
llt skogsbruk Nyckelbiotoper och artskydd innebär att i stort sett allt skogsbruk måste upphöra. Men det går ibland att hitta lösningar där ett visst brukande av skogen kan samsas med de naturvårdsregler som föreskrivs. Text Ann-Helen Meyer von Bremen DET ÄR OFTAST Skogsstyrelsen som fattar beslut om formellt skydd av skogsmark, alltså det skydd som berättigar markägare till ersättning i samband med att avsättning av mark till naturvård görs. Vid större områden övergår ärendet till länsstyrelsen och Naturvårdsverket för eventuell reservatsbildning. Cirka 70 procent av alla nyckelbiotoper omfattas inte i dagsläget av något formellt skydd, vilket innebär att dessa markägare inte får någon ersättning alls. I praktiken är det därtill omöjligt att sälja virke från nyckelbiotoper, då varken skogsbolag som är certifierade eller någon annan köper virke från dessa. Tove Thomasson, naturvårdsspeVad ska göras? – Skogsstyrelsens uppdrag från regeringen är att göra en landsomfattande inventering av Sveriges skogar. Vi har tio år på oss, 2018–2027. Budgeten för inventeringen är 20 miljoner kronor om året, totalt 200 miljoner. Hinner ni och räcker pengarna? – Ja. Tiden och pengarna räcker till inventeringsarbetet. Ersättning till skogsägare som har stor andel nyckelbiotop på sin mark och där myndigheten beslutar om formellt skydd är inte inräknad här. Varför behövs inventeringen? – Den ger ett värdefullt kunskapsunderlag för planering av naturvårdsarbete, både för myndigheter och skogsägare. En bärande del i den svenska skogspolitiken är sektorsansvaret, det vi kallar frihet under ansvar. Miljömål och produktionsmål är jämställda, och markägare förväntas göra mer än lagen kräver på bägge områdena. Vad finns det för utmaningar med det här arbetet? – Acceptansen från skogsägarledet. Ingenting är så laddat som nyckelbiotoper. Regeringen har till och med skrivit i sitt uppdrag att det är viktigt att skogsägare accepterar arbetssättet och att Skogsstyrelsen därför säkerställer att inventeringen är rättssäker och effektiv. Vilka förbättringar räknar du med? – Vi har större kunskaper och helt andra hjälpmedel nu än för 25 år sedan, när den första nyckelbiotopsin34 Tillväxt cialist på Skogsstyrelsen, berättar att man strävar efter att förebygga och hitta lösningar som både omfattar hänsyn till den hotade arten och möjlighet till visst skogsbruk. – Om det finns en fridlyst art på Artdatabanken är en avdelning inom SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). Vart femte år tar Artdatabanken på uppdrag av Naturvårdsverket numera fram Sveriges natiofas tigheten så bedömer vi först om den riskerar att påverkas negativt av exempelvis en avverkning. Om det är så undersöker vi om man kan göra några åtgärder, som en skyddszon, för att freda arten eller om avverkningen kan ske under en annan tid på året. Ibland går det dock inte att förebygHeta stolen Ansvar och acceptans från skogsägarna. Det hoppas Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist på när myndigheten drar igång en ny inventering av skyddsvärda nyckelbiotoper. Text Tina Andersson Foto Kristina Sahlén venteringen gjordes. Jag tänker på exempelvis laserdata och satellitbilder. Skogen utvecklas också, så den ser inte ut som vid den senaste inventeringen 2006. Vi kommer att få ett uppdaterat, aktuellt underlag. Varför rör inventeringen upp känslor? – Branschen har själv kopplat nyckelbiotoper till certifiering av ansvarsfullt skogsbruk, och det påverkar ekonomin. Staten tar inte marken och förbjuder inte avverkning, men en FSC-certifierad markägare får enligt FSC-reglerna inte avverka en nyckelbiotop. Och en ocertifierad skogsägare har svårt att sälja sitt virke, eftersom inga större virkesköpare vill köpa virke från nyckelbiotoper, fast man faktiskt kan få avverka i en nyckelbiotop efter samråd med Skogsstyrelsen. Det är dags för parterna inom certifiering, däribland skogsägarsidan, att ta sitt ansvar för effekterna på marknaden och sluta gömma sig bakom Skogsstyrelsens inventering. Hur får vi skogen att räcka om vi undantar mer från avverkning? – Vi behöver prioritera bland önskemål om biologisk mångfald, bioenergi, upplevelser med mera. Vi behöver också bli bättre på att producera på den del av skogen som ska vara till produktion. n Fotnot: Nyckelbiotoper är skogsområden med höga naturvärden. Herman Sundqvist har tio år på sig att inventera skogen. ” Inget är så laddat som nyckelbiotoper” ga negativ påverkan på arten och då får markägaren inte avverka. Lagen säger att en viss hänsyn till naturvården måste markägaren ta, även om det innebär ett ekonomiskt bortfall, men det finns en gräns för den ekonomiska förlusten, så kallad intrångsbegränsning. För en avverkning som är värd max 250 000 kronor får det handla om högst 10 procent av avverkningens värde, alltså 25 000 kronor. För större avverkningar är det lägre procentsats. Herman Sundqvist Aktuell som: Skogsstyrelsens generaldirektör sedan 2016. Ålder: 55 år. Utbildning: Jägmästare och skoglig doktor. Tidigare: Skogschef på Sveaskog. Egen skog: Ja. Röjer och planterar själv, hängiven fågelskådare. Ingen registrerad nyckelbiotop, men har frivilligt avsatt annan skog med höga naturvärden. I Tillväxt nr 4 2018 berättade Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist om inventeringen av nyckelbiotoper. MARKÄGARE som har många nyckelbiotoper på sin fastighet är prioriterade när staten erbjuder någon form av formellt skydd (det vill säga det skydd som berättigar till ersättning). Förra året använde Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket 381 miljoner kronor till detta. I och med budgeten från M och KD försvann dock två tredjedelar av dessa pengar. Skogsstyrelsen väntar nu på en ny budget och på en utredning om artskyddsförordningen. n Artdatabanken och Rödlistan nella rödlista. Där anges vilka arter som ökar eller minskar i utbredning. På 2015 års rödlista uppges 2 029 arter vara akut hotade. KÄLLA: ARTDATABANKEN, NATURVÅRDSVERKET Bollsta järnbruk, Ångermanland. FOTO: WIKIMEDIA COMMONS 24 Tillväxt Skattebefrielse och låga exporttullar För att stimulera utvecklingen av järnbruk i norra Sverige införde staten skattebefrielse och lägre exporttullar under tolv års tid till de bruksägare som valde att etablera sig i norra Sverige. Detta bidrog till det intensiva huggandet av Sveriges skogar som kom att ske främst under 1800-talet. Evan Bergman tycker att han har fått en acceptabel ersättning av staten. Flottare i Råneå, 1870. Timmereran – guldrusch i Norrland Under 1800-talets senare hälft hade timmerflottningen sin glansperiod. Med flottningens hjälp nådde timret olika sågverk, som i sin tur förädlade produkten till plank och reglar med mera innan den exporterades ut i världen. Skogsägaren FOTO: NORRBOTTENS MUSEUM
TIDNINGEN TILLVÄXT De har nyckeln till framgång
TIDNINGEN TILLVÄXT ”Vi behöver minska köttprodukti
onen globalt”
TIDNINGEN TILLVÄXT Ta hjälp om du har stormeller b
randskadad skog