TIDNINGEN TILLVÄXT 1
TIDNINGEN TILLVÄXT Allmänningsskog ett lyft för by
gden
TIDNINGEN TILLVÄXT Bioraffinaderier förädlar skogs
- och lantbruksrester
TIDNINGEN TILLVÄXT Bryggeriboom skapar sug efter s
vensk humle
TIDNINGEN TILLVÄXT Råvaran är viktigast i matlande
t Italien
TIDNINGEN TILLVÄXT Svenska bin producerar 3 000 to
n honung om året
TIDNINGEN TILLVÄXT Skogen ger träning extra dimens
ion
TIDNINGEN TILLVÄXT Artskyddet har skapat stora kon
flikter
TIDNINGEN TILLVÄXT De har nyckeln till framgång
GÅRDSREPORTAGET > det, eller priset jag skulle ha
fått om jag sålt det eller priset för en alternativ gröda som jag odlat om jag inte odlat foder? säger han. KUNSKAPEN OM produktion med nötkreatur är väletablerad på Gårdarp, vars öppna fält sträcker sig ned till den trolska ravin som bildar naturreservatet Rövarekulan utanför Löberöd i Skåne. PerOlas föräldrar köpte gården 1960 och bedrev mjölkproduktion. På 1980talet blev det möjligt att få mjölkpension, det vill säga ersättning för att sluta med mjölkkor. Eftersom föräldrarna tyckte att det skulle vara tråkigt att vara lantbrukare utan djur gick de över till uppfödning av ungtjurar och kvigor till slakt. PerOla tog över gården 1998 och två år senare byggde han och Marie om den gamla ladugården till att bättre passa för köttdjur. – Vi stod i valet och kvalet att bygga om eller lägga ned den grenen av lantbruket. Jag jobbade som mekaniker på lantbruksmaskiner, och det yrket är inte optimalt att kombinera med eget lantbruk eftersom det är säsong på jobbet och hemma samtidigt. Hade vi slutat med köttdjuren hade jag fått jobba heltid borta, och då hade det blivit svårare att driva växtodlingen på vår egen gård, säger PerOla. UTE I SOLSKENET knallar 50 ungtjurar omkring på en inhägnad betongplatta. De kikar en stund på kamera och främlingar och bestämmer sig sedan för att dra sig tillbaka till djupströbädden under tak. Ladugården som blev tjurstall ligger i anslutning till betongplattan och har plats för knappt 200 djur. Byggnaden är långsmal med ett foderbord i mitten. När PerOla och Marie byggde om göt de rännor, lade in spaltgolv och satte upp boxar på båda sidor av foderbordet. Djuren är sorterade så att de är ungefär lika stora i varje box för att alla ska ha samma chans när den automatstyrda fodervagnen passerat. Trots att ombyggnaden gjordes för nästan 20 år sedan 30 Tillväxt Under sommarmånaderna arbetar Per-Ola och Marie närmare varandra, eftersom hon är med i det praktiska arbetet på fälten. Resten av året har hon huvudansvaret för administrationen. Wilhelmssons föredrar tyngre köttraser, här korsningsdjur av simmental, limousin och charolais. känns tjurstallet fortfarande funktionellt, tycker PerOla. – Det blev bra. I dag känner vi att det hade varit skönt att ha drivgångar bakom boxarna, eftersom vi får använda foderbordet när vi flyttar djuren, men den befintliga lagården var inte bredare. Samtidigt utnyttjar vi hela ytan hela tiden nu, och det brukar alla rådgivare tycka är bra för ekonomin, säger han. Numera hade det också varit förHade vi slutat med köttdjuren hade jag fått jobba heltid borta, och då hade det blivit svårare att driva växtodlingen på vår egen gård. Per-Ola Wilhelmsson delaktigt med plats för dubbelt så många djur. Alltings utveckling har nämligen gjort att det blir ungefär lika många kronor över per djur som för 20 år sedan. Det är alltid svårt att bygga tillräckligt rymligt. – Man ska fylla sina byggnader också, för att ekonomin ska bli bra. Det krävs ett stort kapital i början, säger Marie. Hon arbetade tidigare som sekreterare, men övergick till att sköta admi
TIDNINGEN TILLVÄXT ”Vi behöver minska köttprodukti
onen globalt”
TIDNINGEN TILLVÄXT Ta hjälp om du har stormeller b
randskadad skog