TIDNINGEN TILLVÄXT 1
TIDNINGEN TILLVÄXT Allmänningsskog ett lyft för by
gden
TIDNINGEN TILLVÄXT Bioraffinaderier förädlar skogs
- och lantbruksrester MARKNAD Mer betalt för råvaran med bi Sverige ligger i startgro - parna för att höja värdet på skogs- och lantbruksrester genom bioraffinaderier. För markägare kan det betyda att värdet på råvaran stiger. Text Tina Andersson Skog Tanken bakom bioraffinaderier är att göra det mesta och det bästa av allt som kommer fram i en produktion där man använder biologisk råvara. Det betyder att förädla även restprodukterna maximalt. – Konceptet går ut på att utnyttja råvaran så optimalt som möjligt, säger Magnus Hallberg, vd i RISE Processum. Det är ett dotterbolag till Magnus Hallberg forskningsinstitutet RISE. Magnus Hallberg är också processledare på Vinnväxtinitiativet Framtidens bioraffinaderi. ETT EXEMPEL SOM många tittar på är att tillverka fordonsbränsle och kemikalier av massabrukens överskott av lignin, som i dag eldas för elproduktion. Ett annat exempel är att röta avloppsslam till biogas. Ännu så länge är det bara en liten andel av skogs och lantbruksindustrins sidoströmmar som förädlas så här, men potentialen är stor. Det finns olika definitioner av när en industri räknas som bioraffinaderi. Därför är det svårt att säga hur många som finns i Sverige. – Det är något av en glidande skala. Det finns de industrier som redan i dag plockar ut några nya produkter av restprodukter. Vi har börjat pimpa våra bruk åt 8 Tillväxt Vad är ett bioraffinaderi? l Ett bioraffinaderi är en anläggning för produktion av produkter (kemikalier, material, bränsle och energi) från en biobaserad råvara. l Ett bioraffinaderi kan jämföras med ett oljeraffinaderi där råolja raffineras till många olika produkter. l Begreppet bioraffinaderi började användas för cirka 20 år sedan för en process eller del av industriell process för omvandling av biomassa till gröna produkter, vilka tidigare varit fossilbaserade. KÄLLA: WIKIPEDIA, CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA bioraffinaderihållet och det är ju bra. Men för att ställa om till en bioekonomi krävs mer, och att även nya bioraffinaderiteknologier realiseras, säger Magnus Hallberg. Han förklarar att Sverige riskerar att halka efter. Vi ligger bra till när det gäller forskning, men behöver ta steget mot storskaliga anläggningar. Bioraffinaderier är viktiga för det framtida klimatets skull. De ökar andelen förnybar råvara inom framställning av sådant som kemikalier, textilier och plast. Ekonomin kan också förbättras för både samhället och enskilda genom att industrier blir mer konkurrenskraftiga. Ett exempel är att utveckla protein till fiskfoder genom att använda sockerinnehållet i vedråvara. – Det är svårt att konkurrera med oljan, men när det gäller exempelvis protein finns ingen konkurrens med en fossil lösning, säger Magnus Hallberg. FÖR MARKÄGARE KAN högre värde på slutprodukterna leda till större efterfrågan på råvaran. Magnus Matisons är projektledare inom bioekonomi vid den ickevinstdrivande organisationen BioFuel Region. Han tror att skogsägare får mer betalt för massaved och avverkningsrester när bioraffinaderier kommit
TIDNINGEN TILLVÄXT Bryggeriboom skapar sug efter s
vensk humle
TIDNINGEN TILLVÄXT Råvaran är viktigast i matlande
t Italien
TIDNINGEN TILLVÄXT Svenska bin producerar 3 000 to
n honung om året
TIDNINGEN TILLVÄXT Skogen ger träning extra dimens
ion
TIDNINGEN TILLVÄXT Artskyddet har skapat stora kon
flikter
TIDNINGEN TILLVÄXT De har nyckeln till framgång
TIDNINGEN TILLVÄXT ”Vi behöver minska köttprodukti
onen globalt”
TIDNINGEN TILLVÄXT Ta hjälp om du har stormeller b
randskadad skog