Utmärkt Örebro 1
jag kanske skulle in i den branschen. När jag då
förra året fick idén att köra igång så gick det också väldigt fort från idé till att jag började jaga jobb. Amanda är uppväxt i Bystad nära Brevens Bruk, flyttade till Kumla efter att hon tog studenten och därefter till Ålsta Solglänta. Hennes dialekt skvallrar inte självklart om en hemvist i Närke men hon har alltså rört sig i dessa trakter under sitt 30-åriga liv. Om själva branschen inte var en så stor överraskning så kan man fundera på hur det var att starta upp ett eget företag inom detta ganska mansdominerade område. – I början var jag rätt nervös eftersom det var en ny värld att kastas in i och att dessutom vara ansvarig. Det tog lite tid att växa in i rollen som chef. De första jag anställde kom från Lettland och visste mycket mer än mig och hade mer erfarenhet. D et är måndag förmiddag i ett kallt och snöigt februari-Närke, solen försöker trycka sig igenom en grå molnmassa medan dimman ligger tät över slätten. Jag är på väg mot Rumler Skogsvård AB någonstans mellan Hallsberg och Pålsboda. Adressen Ålsta Solglänta inger förväntningar där jag drar fram på grusiga småvägar. Det är tyst och stilla när jag knackar på dörren och efter en stund kommer Amanda ut från en sidoingång och guidar mig in i hennes och företagets kontor i en garaget. Det känns nybyggt, det ekar lite grann, dekorationer i form av jakttroféer som ska upp på väggarna ligger på bordet medan leksaker på golvet skvallrar om att barn befinner sig här ibland. Efter att jag fått en kopp kaffe i handen så börjar Amanda berätta om sitt nystartade företag. – Jag har tidigare jobbat inom ICA Maxi, på Hund och Kattkliniken i Örebro, och som administratör hos min sambos byggföretag. Jag gillar att hålla på med papper men ibland blir det lite långtråkigt att sitta på ett kontor hela dagarna. Kombinationen mellan att vara ute i naturen som jag älskar och pappersarbetet känns som det bästa från två världar. Kanske är det inte heller ett så stort steg att ta för Amanda som jag först tänkte. Både hennes pappa och bror jobbar inom skogsnäringen, Amandas bror som skogsförvaltare på Skogssällskapet och pappan som skogvaktare i Hällefors Tierp Skogar. Under Amandas grundskoleår arbetade hennes pappa som skogsvårdsentreprenör, hon följde med honom på jobbet ibland och fick upp ögonen för branschen. Ändå var det inte helt självklart att hon skulle hamna där. – Jag tyckte att det verkade vara kul, socialt och ett jobb med många bollar i luften, så det har förvisso funnits en tanke sedan dess om att I och med det så hade Amanda lite svårt inledningsvis att visa sin pondus och tala om hur hon ville ha det när de anställda visste mer. Men med mer erfarenhet har också chefspositionen blivit mycket lättare att bära. Själv undrar jag vad det innebär att jobba som Amanda vill när det kommer till plantering och skogsvård. – Det handlar väldigt mycket om arbetsmetoder. Ibland tycker jag att det är bättre att göra på ett sätt när man ska bära ut plantor till exempel och vad som är mest effektivt. Ibland kan det vara svårt att medla, speciellt när det kommer till äldre mer rutinerade som har sitt sätt att jobba och tycker att det är bra. Här fick jag vara tydlig. Jag var den första kvinnliga chefen för alla i personalen och vissa tog det bra medan andra hade lite svårt med att en tjej kommer och talar om för dem vad de ska göra. Men där har jag under tiden hittat personal där det inte spelar någon roll vem jag är, de bryr sig bara om att jag gör ett bra jobb och är en bra chef.