Byggnadsarbetaren Nr 2

Byggnadsarbetaren Ledare Byggnadsarbetaren Din lön Byggnadsarbetaren Verktygslådan Byggnadsarbetaren Byggnytt Byggnadsarbetaren Granskning Byggnadsarbetaren Panelen Byggnadsarbetaren Ögonblicket Byggnadsarbetaren Stolta jobb Byggnadsarbetaren Val 2026 49 % Nästan varannan person av alla som jobbar är arbetarklass enligt forskaren Johan Alfonssons sätt att räkna. sen drabbades mycket mer, säger han. Han satt i ett forskningsprojekt då och hade massvis med siffror framför sig om hur inkomster och levnadsvillkor såg ut för samhällets olika grupper. Så Johan Alfonsson satte sig och skrev. Resultatet blev boken ”Vad hände med arbetarklassen?”. I den visar han hur arbetarna steg för steg – från 1980-talets privatiseringar via 1990-talets skattesänkningar till senare års nedmonteringar av bland annat anställningstrygghet och arbetslöshetsförsäkringar – har knuffats bort, nedprioriterats och osynliggjorts. Både i medierna – Alfonsson jämför hur 90-talsserier som ”Svensson, Svensson” och ”Rena rama Rolf” bytts ut mot ”Solsidan” och lyxinfluencers – men också av de politiska partierna. – Tydligast blir det väl i Socialdemokraternas analys efter att de förlorade valet 2006. Där skriver de att arbetarklassen inte är lika viktig längre – å ena sidan minskar de i antal och å andra sidan så kommer de ändå att rösta på oss. De vi borde fokusera på är i stället medelklassen, framför allt i storstäderna, säger han och fortsätter: – Och det här handlar ju inte bara om retoriken utan syns ju också i många politiska reformer. Enligt Johan Alfonssons sätt att räkna utgör arbetarklassen fortfarande 49 procent av alla anställda i Sverige. Här innefattas lite förenklat alla med yrken som inte kräver akademisk utbildning och inte har någon chefsposition. Och det är en sak att det inte snackas särskilt mycket om håltagare, undersköterskor eller städare. Men problemet är också att klyftorna under samma period bara har ökat, säger Alfonsson. – Det sticker verkligen ut hur väldigt stor skillnad det är om man tittar på löneökningarna i kronor och procent. Åren 2005–2022 ökade den övre medelklassens årsinkomster med 23,1 procent. För den okvalificerade arbetarklassen, alltså personer med jobb som inte kräver någon formell utbildning, var ökningen 13,7 procent. Skillnaderna återkommer i område efter område. Under inflationskrisen 2020–2022 backade medelklassens löner med mellan två och tre år, medan arbetarklassens backade sju till nio år. Arbetare har även i högre grad osäkra anställ»Man missade helt att arbetarklassen drabbades mycket mer.« — Johan Alfonsson/Sociolog ningar samtidigt som de kontrolleras mer på jobbet. Och medan politiker pratar om höjd pensionsålder ökar den förväntade livslängden inte alls i samma takt. – Pensionsåldern höjs med två år, med argumentet att vi alla blir äldre. Men det här sker ju på väldigt olika sätt i olika grupper. För lågutbildade kvinnor har medellivslängden till och med minskat de senaste decennierna. Tillbaka i Krokek är mackor och frukt uppätna. Barnen får titta en stund på tv efter att ha BYGGNADSARBETAREN #2, 2026 35 Kortare arbetstid, höjda barnbidrag och föräldrapenning och slopad karensdag är några frågor som Adam Rauker hoppas på inför höstens val. Byggnadsarbetaren Besserwissern Byggnadsarbetaren Gästkrönika Byggnadsarbetaren Tävling Byggnadsarbetaren Byggarbetslösheten Byggnadsarbetaren Byggkultur Byggnadsarbetaren Bildkrysset Byggnadsarbetaren Medlemssidor