Byggnadsarbetaren Ledare
Byggnadsarbetaren Test av gipsknivar
Byggnadsarbetaren Verktygslådan
Byggnadsarbetaren Byggnytt
Byggnadsarbetaren Byggskojaren 11 år senare
Byggnadsarbetaren Panelen
Byggnadsarbetaren Tävling
Byggnadsarbetaren Ögonblicket
Byggnadsarbetaren De lagar slitna byggkroppar
Byggnadsarbetaren Friskvårdsbidrag
Byggnadsarbetaren Stolta jobb
Byggnadsarbetaren Besserwissern
Byggnadsarbetaren Kranisen Ann bröt ny mark
TEXT: Artur Nordfors Kowalski FOTO: Anna Bredberg
Rättigheter ges inte – de tas. Fram till 1960-talet var det otänkbart att kvinnor kunde arbeta inom kvalificerade hantverksyrken. Tills en handfull starka individer bevisade motsatsen. Det här är historien om Ann Hägg, SVERIGES FÖRSTA KVINNLIGA KRANFÖRARE. Liz, med sin pappa och mamma Ann i huset. Byggkranen var Anns dröm: ”Hon gick alltid sin egen väg” S Ann i GöteborgsPosten 30 april 1965: ”Jag är hemskt glad. Jag har sedan flera år föresatt mig att bli kranförare på byggen och nu står jag inför drömmens förverkligande.” ka man förändra världen, då får man ligga i”, sjöng Robban Broberg. Folk som är först med något behöver vara drivna, uppfinningsrika och tuffa. Precis sådan var Ann Hägg, frånskild fyrabarnsmor som 1965 blev Sveriges första kvinnliga kranförare. En utpräglad individualist med väl tilltaget skinn på näsan och utan någon som helst hänsyn till sin tids konventioner. Vi sitter i en spiktegelvilla i Hisings Backa med Liz Thulin, Ann Häggs yngsta barn. Utanför står en väldig oxel, helt övervuxen med en murgröna som hon fnissande berättar att Ann en gång i tiden snott från ett naturreservat. Liz har bott där sedan hon föddes på Internationella kvinnodagen för 64 år sedan. Det var för att ha råd att behålla den här kåken som hennes mor valde att köra kran. Ann Hägg föddes 1920 i föräldrahemmet på Härmanö, en liten ö utanför Orust. Hennes far Oskar var sjökapten och hade fiskebåtar. Modern Axelina var hemma med Ann, hennes bror och hennes två systrar. Hon var mycket ung när hon träffade båtbyggaren Karl Olsson. Vid bara 15 års ålder födde hon deras första son, Jan. På den tiden kunde ett par inte leva ihop Liz bor kvar i huset där hon växte upp med Ann. ”i synd”, men på grund av Anns ringa ålder fick hon och Karl skriva till kungen för att få gifta sig. Gustav V gav sitt tillstånd och paret vigdes. Snart föddes tre pojkar till, Alf, Tom och Roy. Det var en stormig tid, andra världskriget rasade utanför Sveriges gränser och hos familjen Olsson rådde ekonomisk misär. Fiskarna drog sig för att fara ut av rädsla för att råka segla på minor. Familjen levde av fiskhuvuden och vadhelst de lyckades odla upp på den karga jordplätten utanför huset. – Mamma berättade hur svårt det var. Hon brukade uppmana mina bröder att titta utmed vägen till skolan efter mynt som folk tappat. En gång hittade de en tvåkrona, den satte mat på bordet i en vecka, berättar Liz. BYGGNADSARBETAREN #2, 2022 45
Byggnadsarbetaren Efter jobbet
Byggnadsarbetaren Medlem i Byggnads