KLYFTOR, STRESS & BAKTERIER 1
KLYFTOR, STRESS & BAKTERIER VÄLKOMMEN & SYFTE
KLYFTOR, STRESS & BAKTERIER SUMMERINGAR
KLYFTOR, STRESS & BAKTERIER HÄLSOLÄGET
HÄLSOL Ä GET DIAGNOSEN FÖR SVERIGE ÄR KOMPLEX. Vi
blir friskare. Och sjukare. Lever längre, samtidigt som en tredjedel av befolkningen inte tror sig ha rätt livsstil för att leva så länge de vill. Fler än hälften av oss tror att gener och arvsmassa avgör vår hälsa, men många fler oroar sig för livsstilsrelaterade sjukdomar än för ärftliga1 . I Sverige, liksom internationellt, finns en desto tydligare insikt – och uppslutning från flera håll – kring vad som behöver förändras för att människor i framtiden ska må bättre. Det handlar just om det – fokusskiftet från vad som får individer att må dåligt, till vad som får dem att må bra. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) kommer 70 procent av all sjukdom i världen redan år 2020 att orsakas av faktorer relaterade till levnadsvanor. Med den insikten blir det allt viktigare att lägga resurser på det preventiva – hjälpa människor att undvika sjukdom snarare än att bota den. Utvecklingen för de livstilssom är professor i allmänmedicin, med inriktning mot kardiovaskulär prevention, vid Karolinska Institutet. Hon berättar att den samlade forskningen pekar på att vi underskattat vardagsrörelsens betydelse. I USA 2018 sammanfattades tusentals nya studier som visar att fysisk aktivitet har ännu större hälsoeffekter än vad vi tidigare trott. Nu skriver man om sina rekommendationer för fysisk aktivitet för hälsa. Öka vardagsrörelse och bryt vardagssittande. MATENS ROLL FÖR HÄLSAN SJUKDOMSBÖRDA I SVERIGE Idag utgör hjärtkärlsjukdom, cancer, skador i rörelseorganen*, neurologiska och psykiska sjukdomar störst sjukdomsbörda i Sverige9 *(ett samlingsnamn . på skelett, muskler, senor och ledband). rela terade sjukdomarna syns tydligt i statistiken för övervikt och fetma, som ökar inte minst hos barn: Var fjärde svensk pojke och var femte svensk flicka är överviktig2 . Om de senaste tolv årens ökningar av andelen vuxna med fetma fortsätter i samma takt kommer de samhällsekonomiska kostnaderna att stiga till 42 miljarder kronor per år, 20303 mer än exempel vis det statliga anslaget för forskning och utveckling. En bidragande orsak till utvecklingen är stillasittandet. Var femte svensk sitter stilla minst nio timmar per dygn4 . – Vi är det land i Europa som motionerar mest, men vi kanske sitter mest i världen. Det är en ny hälsofara, säger MaiLis Hellénius För att vända på utvecklingen behöver människor i större utsträckning ställa om sin livsstil. Det handlar om rörelse, men också om en ändrad kosthållning5 . Matvanor, livsmedelsproduktion och mat svinn är direkt kopplade till att 800 miljoner människor globalt går hungriga, att två miljarder är undernärda och lika många har fetma6 . Under förutsättning att konsumtion av livsmedel som rött kött och socker minskar med cirka 50 procent – medan konsumtion av nötter, frukt, grönsaker och balj växter mer än fördubblas – skulle cirka elva miljoner för tidiga dödsfall per år kunna undvikas globalt6 . . Det är ungefär fem miljarder 79% KÖPER GRÖNSAKER OCH FRUKT SÄRSKILT FÖR ATT DET SKULLE PÅVERKA HÄLSAN POSITIVT 11
KLYFTOR, STRESS & BAKTERIER HÄLSOTRENDER
KLYFTOR, STRESS & BAKTERIER KLYFTOR
KLYFTOR, STRESS & BAKTERIER STRESS
KLYFTOR, STRESS & BAKTERIER BAKTERIER
KLYFTOR, STRESS & BAKTERIER TRENDSPANING: TARMFLOR
ANS TIDSEPOK
KLYFTOR, STRESS & BAKTERIER UNDERSÖKNING: SÅ MÅR V
I
KLYFTOR, STRESS & BAKTERIER UNDERSÖKNING: SÅ BLIR
VI FRISKARE
KLYFTOR, STRESS & BAKTERIER KÄLLOR & EXPERTER