Svensk Vattenkraft 1
Detta kan politiken göra! Havs- och vattenmyndigh
etens (HaV) förslag till nationell plan (NAP) är inget annat än ett oblygt försök att skapa förutsättningar för att kunna riva ut så många mindre kraftverk som möjligt. Här är de största bristerna, det finns många fler. • Förslaget säkerställer inte att åtgärder ska göra biologisk nytta • Det saknas en mekanism som garanterar att produktionsminskningarna håller sig inom 1,5 TWh • För mindre vattendrag och därmed för mindre kraftverk vill HaV se produktionsminskningar som innebär utrivning av de flesta kraftverken • HaV klamrar sig fast vid ett nationellt perspektiv trots att vattendirektivet mycket tydligt talar om alla tre nivåerna lokal, regional och nationell • HaV försöker göra det omöjligt att förklara vattenförekomster som kraftigt modifierade trots att detta är den mekanism som vattendirektivet erbjuder för att avväga olika samhällsintressen av att använda vatten mot varandra. Eftersom HaV och de andra delarna av vattenförvaltningen slingrar sig som ålar för att komma undan de beslut riksdag och regering fattat är den uppenbara slutsatsen, att den politiska styrningen av vattenförvaltningen måste ske genom mer detaljerade formuleringar i lagar och förordningar. Nedan ges förslag till tillägg i Vattenförvaltningsförordningen (VFF) för att värna och utveckla den småskaliga vattenkraften i enlighet med fattade politiska beslut. Förslagen är preciseringar av de förutsättningar under vilka Kraftigt Modifierat Vatten (KMV) och Mindre Stränga Kvalitetskrav (MSK) kan användas enligt EU-rätten och är i form av författningstext som direkt kan sättas in i VFF. Dessa förslag har utarbetats i samråd med jurister specialiserade på vattenrätt och gått till både regeringskansliet och riksdagsledamöter i omgångar sedan november. Några sakliga invändningar mot dem har vi inte fått, det är den politiska viljan det hänger på. KRAFTIGT MODIFIERAT VATTEN KMV-klassning innebär att kravnivån sänks till god ekologisk potential (GEP), vilket också ställer krav på långtgående åtgärder för att förbättra vattenmiljön. Dock får dessa åtgärder inte hota den verksamhet (t ex kraftverk), som ligger bakom att vattenförekomsten är kraftigt modifierad. Därmed kan inte myndigheterna driva kravet på utrivning av vattenkraftverk genom att hävda att miljökvalitetsnormerna inte uppnås. I stället ska dessa anpassas så att verksamheten ska kunna vara kvar. Den precisering av förutsättningarna för KMV som krävs kan enklast ske i form av ett nytt stycke sist i VFF 4 kap 3 § punkt 1: "En ytvattenförekomst har på ett väsentligt sätt ändrat sin fysiska karaktär om endera av konnektivitet, hydrologisk regim eller morfologi ändrats väsentligt och det får en betydelse för möjligheten att uppnå god status." "Bedömningen av betydande sätt negativt påverka ska utgå ifrån de verksamheter oavsett storlek som ligger i eller vid vattenförekomsten." Genom att endera av de tre kvalitetsfaktorerna ska ha ändrats väsentligt, kan man lyfta fram konnektivitet, som finns i EU-rätten. Därigenom blir det enkelt och entydigt att konstatera att förutsättningen för att KMV-klassa vattenförekomster med kraftverk och dammar är uppfylld. Bedömning av hydrologisk regim saknas i de flesta vattenförekomster. Bedömning av morfologisk påverkan är slumpartad beroende på vilka av dess åtta parametrar som tas med. Båda dessa kvalitetsfaktorer kräver mycket omfattande utredningar. Risken är att verksamhetsutövarna tvingas göra dessa utredningar för att kunna argumentera mot myndigheterna, vilket innebär en påtaglig rättsosäkerhet. Genom att bedömningen av den negativa påverkan ska avse den verksamhet = kraftverk som finns i den aktuella vattenförekomsten undanröjs möjligheten för myndigheterna att hävda att förutsättningen för KMV-klassning är påverkan på den nationella elförsörjningen. Just detta är den linje man drivit i allehanda vägledningar och andra dokument utan att ha något stöd för saken i EU-rätten eller i svensk rätt. Avvägningen mellan olika samhällsintressen ska ske i den enskilda vattenförekomsten, på den lokala och regionala nivån. Genom att dessutom lägga in formuleringen "oavsett storlek" ges en tydlig politisk styrning av myndigheterna att även vattenförekomster med småskaliga vattenkraftverk under 1,5 MW ska KMV-klassas. Detta ”oavsett storlek” är absolut nödvändigt för att ”fullt ut” utnyttja EU-rättens möjligheter till KMV. I annat fall blir det som hittills bara vattenförekomster med storskalig vattenkraft som KMV-klassas. * Utöver den precisering av förutsättningarna för KMV, som vi beskrivit ovan, måste det ske en precisering av vad som skulle kunna vara ett "väsentligt bättre alternativ för miljön". Det görs genom att i VFF 4 kap 3 § punkt 2 göra preciseringen "inom samma vattenförekomst" så att punkten får lydelsen: 2. det av tekniska skäl eller på grund av höga kostnader inte är rimligt att inom samma vattenförekomst på något annat sätt som är ett väsentligt bättre alternativ för miljön åstadkomma den nytta som följer av att vattenförekomsten är konstgjord SVENSK VATTENKRAFT Tidningen ges ut av Svensk Vattenkraftförening och utkommer fyra gånger per år i 1200 ex. Adress: Kvarnvägen 2, 311 64 Vessigebro | Ansvarig utgivare: Thomas Sandberg, thomas.sandberg@svenskvattenkraft.se Redaktionsråd: Christer Abrahamsson, Gunnar Olsson , Thomas Sandberg | Redaktör: Jill Wegerup, j_wegerup@hotmail.com Papper: MultiArt Silk | Tryck: V-TAB Falkenberg 2020 | Omslagsfoton: Bengt Spade - Bygdetransformatorer 4 SVENSK VATTENKRAFT #1 2020