TIDNINGEN TILLVÄXT 1
TIDNINGEN TILLVÄXT Branschen jobbar för att höja i
ntäkterna
TIDNINGEN TILLVÄXT Olja och el byttes mot flis
TIDNINGEN TILLVÄXT Skogens värde ska beräknas på n
ytt sätt
TIDNINGEN TILLVÄXT Maria Wetterstrand vill se håll
bart skogsbruk
TIDNINGEN TILLVÄXT ELLINOR LUNDSTRÖM Länschef på H
andelsbanken i Norrbotten
TIDNINGEN TILLVÄXT 245 fåglar i den svenska faunan
TIDNINGEN TILLVÄXT Besatt av att utveckla
TIDNINGEN TILLVÄXT Sverige – ett glest befolkat la
nd
TIDNINGEN TILLVÄXT Lång erfarenhet av att odla pep
parrot
GÅRDSREPORTAGET Rot med rötterna i Fjärås Den sve
nska pepparroten växer annorlunda än den som importeras. Dessutom är den starkare och mer smakrik. I norra Halland har Cajom odlat pepparrot i över nittio år och arbetar i dag även med att förädla kryddan. Text Johanna Lundeberg Foto Anders Andersson D aniel Boström håller upp en pepparrot i ena handen. Den är odlad i halländska Fjärås, lång som en underarm och med rejäl omkrets. Den har inte bara större omfång än sin ungerska motsvarighet, dessutom är den mer smakrik, förklarar han. – Här består jordmånen av gammal sjöbotten, och den porösa jorden är bra för pepparroten. Den får en lite annan, starkare smak än den vi importerar. Vi märker skillnad när vi river pepparroten och aromen från dess senapsolja kommer fram. Då gråter personalen när de går in till fikat. DANIEL BOSTRÖM ÄR vd på Cajom och, tillsammans med sin fru Lisa och sina bröder John och Jesper Carlsson, fjärde generationen i familjeföretaget. Gårdens historia började 1929 när fiskaren John Carlsson bestämde sig för att kliva i land och satsa helhjärtat på den pepparrotsodling som familjen startat i liten skala. Vid den här tiden började allt fler gårdar i Halland odla roten, och under 1950-talet fanns det cirka 500 odlare i trakten. I dag är de nio kvar, och tillsammans producerar de varje år ungefär 25 ton pepparrot. Det motsvarar mindre än 10 procent av vad som säljs i Sverige varje år. Återväxten på nya odlare är nämligen låg, så mängden svenskodlad pepparrot minskar för varje år. Resten importeras, framför allt från Ungern. – Vi vill gärna ha fler odlare i trakten, och vi försöker uppmuntra yngre generationer att ta vid, säger Daniel Boström. Med hjälp av en kniv skalar han med vana händer bort den yttre, jordiga ytan, som om han täljer en bit trä. Han skär ett snitt genom kortsidan och förklarar att det gäller att skära och sedan riva åt rätt håll, på den finare sidan av rivjärnet, så att aromerna tydligt kommer fram. Den Daniel Boström med sin halländska pepparrot, som är både större och mer smakrik än den importerade. som river längs med roten i stället för tvärs över får en trådigare råvara, där smakerna inte blommar ut på samma sätt. – Som att skära en köttbit åt fel håll, förklarar han. Vi märker skillnad när vi river pepparroten och aromen från dess senapsolja kommer fram. Då gråter personalen när de går in till fikat. Daniel Boström, vd DEN HALLÄNDSKA jordmånen påverkar inte bara pepparrotens smak, utan också hur den växer. I Fjärås växer den på tvären, och blir då mer utrymmeskrävande, eftersom matjordslagret ovanpå leran från sjöbottnen är tunt. – I till exempel Ungern och Ukraina är matjordslagret större, vilket gör att pepparroten kan växa vertikalt, berättar Daniel Boström. Egentligen är pepparroten färdig att skörda i oktober, men för att slippa förvara den i frysrum får den ligga kvar i marken hela vintern och tas upp först i april–maj. Tre–fyra veckor därefter planteras de finaste sidoskotten från pepparroten – strålarna – för att bli ny skörd till nästa år. När den har legat i jorden i cirka en månad, Tillväxt 29 >
TIDNINGEN TILLVÄXT Gott om spannmål men importen b
ehövs
TIDNINGEN TILLVÄXT Bankgirot försvinner – ersätts
av P27