Så används Svenskt Njurregister i förbättringsarb
etet av dialysaccesser D ialysmottagningen A14 vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna har sedan 1995 en aktiv accessgrupp som arbetar med att utveckla omvårdnaden av patienternas dialysaccesser samt utbilda personal i accessplanering och punktionsteknik. Registrering av dialysdata samt accessdata i Svenskt Njurregister (SNR) har pågått i många år, dock anser vi att vi i större utsträckning än idag bör ta fram registerdata och använda registret för att kartlägga hur omvårdnaden ser ut för patienterna på vår dialysmottagning. När vi hösten 2014 fi ck möjlighet att delta i Kvalitetsregistercentrum Stockholms (QRC Stockholm) utvecklingsprogram »Förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister«, var det ett bra tillfälle att förbättra vårt arbete med Dialysaccessdatabasen (DiAD) i SNR. Njurmedicinska kliniken, Karolinska har fyra dialysmottagningar och samarbete med två privata dialysenheter. A14 har cirka 85 hemodialyspatienter (HD) och medelåldern är cirka 65 år. Hösten 2014 hade 74 procent av våra HD-patienter arteriovenös (AV) fi stel eller graft och 26 procent hade central dialyskateter (CDK). Vid punktion i AV-fi stlar används två punktionstekniker: ropeladder och buttonhole (BH). Ropeladder innebär att hela fi stelns längd används för punktion, ett nytt hål med skärande nål på ett nytt ställe inför varje dialys. BH innebär att punktion utförs i samma hål med skärande nål. Efter sex till tio punktioner har en kanal bildats och den skärande nålen kan bytas till trubbig nål. Skillnaden mellan skärande och trubbig nål är att den skärande har vass nålspets och trubbig har en rundad nålspets. Inför punktion ska sårskorpor avlägsnas med kanyl för att få tillgång till kanalerna. Enligt mottagningens rutin är punktions tekniken ropeladder förstahandsvalet för AV-fi stlar med lång punktions sträcka. BH ska användas när punktionssträckan är kortare än 10 cm då ropeladder -tekniken annars kan övergå till så kalllad areapuncture på grund av den korta punktionssträckan. Areapuncture innebär många punktioner på liten yta som kan ge upphov till punktionsrelaterade aneurysm vilket ska undvikas (fi g. 1). Vid punktion med BH ska helst en och 24 Fig1. 1. Ropeladder, 2. Areapuncture, 3. Buttonhole samma sjuksköterska punktera upp kanalen eller om patienten punkterar sig själv. Det är viktigt att en och samma person punkterar upp kanalen eftersom nålarna ska sättas i exakt rätt riktning och djup för att en kanal ska bildas. Går det inte att punktera i rätt kanal kan extra kanaler bildas och bli en grogrund för bakterier. Det kan även uppstå svårigheter att byta från skärande till trubbiga nålar. Vi har haft svårt att följa att en sjuksköterska ska punktera upp kanaler vid BH då vår verksamhet bedrivs med en relativt stor personalgrupp. Detta kan vara orsaken till att vi har problem med att punktera upp fungerande kanaler och att vi inte kan byta från skärande till trubbiga nålar. Dessutom är patientomsättningen hög då mottagningen har akutverksamhet och patienterna fl yttas mellan olika dialysmottagningar i Stockholm. DIALÄSEN 3.2015 DR KRÖNUNG G