Utbildning i förbättringsarbete Stockholms Coachi
ngakademi (QRC) arrangerar i samarbete med The Dartmouth Institute (TDI), USA, en coaching utbildning i förbättringsarbete anpassat till hälso- och sjukvård. Utbildningen kan beskrivas som en praktikbaserad kompetensuppbyggnad, så kallad action learning. Denna modell involverar förutom kursdeltagaren även kliniska teammedlemmar som i sin vardag deltar i vårdförbättringsarbetet. Chefer på samma enhet erbjuds att delta i en särskild ledarskapsdel. Kursen ger fördjupning i förbättringsarbetets teoretiska grunder och samtidigt inhämtas P A Förbättringsidé Delmål Målsättning Tema Kartläggning/5P Fig 2. Förbättringsramp praktisk kunskap genom att kursdeltagare coachar ett multidisciplinärt team. Förbättringsarbetet följer en struktur som bland annat innefattar en inventering av det egna mikrosystemet, formulering av tema samt övergripande- och specifi ka mål. Vidare ingår att arbeta med olika verktyg, som exempelvis PlanDo-Study-Act (PDSA), samt den statistiska metoden Statistisk Processtyrning (SPC), där relevanta kvalitetsregisterdata används för att utvärdera effekter av förbättringsinsatser. Jag och Katarina Gustner, chefssjuksköterska, har nu avslutat coach- respektive ledarprogrammet. Kursen har innehållit mycket kurslitteratur, webbsessioner med föreläsningar, redovisning av hemarbeten samt gruppdiskussioner. En kursvecka var förlagd till TDIs kurslokaler i Lake Morey, Vermont, USA. Där deltog över tjugo coacher från Sverige samt coacher från England, Kanada, Qatar och USA. Vi fi ck uppleva intensiva dagar med föreläsningar, gruppdiskussioner och under en dag följdes ett team som coachades live. Den svenska gruppen har deltagit vid fl era utbildningsdagar arrangerade av QRC Stockholm vilket inneburit föreläsningar med lärare från USA och redovisning av våra projekt. Under studietiden har även handledning av QRC Stockholm och TDI givits. Förbättringsarbetet på mottagningen Som coach har jag under höst, vinter och vår arbetat tillsammans med ett team från A14. Teamet består av fem personer – tre sjuksköterskor i accessgruppen, en utbildningssjuksköterska samt en njurläkare som har träffats en timme per vecka. Som coach har jag regelbundet diskuterat arbetet med Katarina Gustner, som i sin tur har informerat om projektet på klinikledningsmöten. Teamet har även samarbetet med SNRs styrgruppsledamot Gunilla Welander. I kursen delges en rad verktyg, som underlättar och ska ge DIALÄSEN 3.2015 A S Fig 3. PDSA-cykel. Plan = planera mål. Vem, vad, var, när. Do = utför planen. Study = analysera och refl ektera över data. Act = vilka förändringar leder det till? 25 D struktur i förbättringsarbetet. Ett användbart verktyg är en så kallad förbättringsramp (fi g.2). Under vår resa längs med förbättringsrampen har teamet kartlagt mottagningen (hur ser mottagningen ut, hur arbetet är upplagt, personalsammansättning, patientgrupp samt samarbetspartners). Denna grundläggande kartläggning görs för att inte missa orsaker till de problem som identifi erats. Teamet har defi nierat tema, mål, delmål och förbättringsidéer. I skrivande stund är vi i full gång med aktiviteter utifrån förbättringsverktyget PDSA-cykel (fi g 3). Vi strävar efter att aktiviteterna ska vara direkt eller indirekt mätbara i SNR. Ytterligare del i detta projekt är att arbeta med patientsamverkan. Detta kommer senare i processen. Eventuellt kommer vi då att intervjua några av våra HD-patienter om hur de upplever olika punktions tekniker. Problemområden, förbättringsidéer och resultat Problemområde: När teamet tog fram accessdata i SNR upptäcktes att registerdata på våra patienter var för knapphändig. Viss registerdata saknades vilket ledde till att data inte gick att använda. P D S P A Mått D S P A D S © 2007, THE DARTMOUTH INSTITUTE MICROSYSTEM ACADEMY © 2014, ADAPTED QRC STOCKHOLM