Søren Schwartz Sørensen Annette Lennerling Hanne
Agerskov Hanne Agerskov et al gjorde en observationsstudie med efterföljande intervju, Living Kidney Donors’ Experiences during the Evaluation Period. Arton potentiella givare inkluderades i studien och författarnas mål var att undersöka hur givarna upplevde pretransplantationsprocessen. Av stor betydelse var personalens attityder, hur man samarbetade och kommunicerade. När samarbetet var som bäst kände sig donatorerna väl omhändertagna, men när det var som sämst blev de frustrerade och kände sig utsatta. Hopp, utAnja Marie Bornö Jensen Anna Santamäki satthet och omsorg om den sjuke var nyckelord för givarna, men var och en hade olika behov, och de måste sjukvården tillgodose om resultatet ska bli bra. Docent i antropologi Anja Marie Bornö Jensen gjorde under 20 månader ett fältarbete på danska NIVA- avdelningar (neurointensiv) och var närvarande under hela omhändertagandeprocessen vid donation. Titeln på hennes föredrag var Human Encounters: An Anthropological Perspective on Organ Transplantation in Denmark. När upplevelsen låg ett par månader bort, intervjuade hon 80 familjemedlemmar och 67 olika personer ur personalstaben om deras upplevelser och tankar kring organdonation. Marie Jensen visade på hur viktiga de mänskliga mötena var mellan personal och anhöriga. Hon levandegjorde sin framställning med en rad citat där de anhörigas, men även personalens känslor kom till tals. En ung man sa så här efter att ha varit närvarande vid faderns plötsliga död och familjens beslut om att donera hans DIALÄSEN 3.2015 organ. Han talade om hur han tyckte att de anhöriga skulle bemötas på bästa sätt av personalen på sjukhuset. – De behöver veta hur saker och ting ska bli precis på slutet… på ett lugnt, klart, allvarligt och anständigt vis utan att bli för detaljerad, men att lugnt beskriva det som händer på slutet, hur det kommer att vara, vad de ska göra. … De anhöriga vill ta adjö utan att det finns en massa apparater, då känns situationen grotesk och skrämmande. I takt med att njursjukvården utvecklas, uppstår nya behov och nya roller uppstår. En sådan specialfunktion är den kliniska farmakologen, en annan är specialsjuksköterskor för donation. För att en transplantation ska bli en framgång både på kort och på lång sikt måste medicineringen följas strikt. När det gäller transplanterade barn faller ansvaret på föräldrarna, som därför måste vara välinformerade. På Barnsjukhusets transplantationsavdelning vid Helsingfors universitetssjuk41