Lokaltidningen Kanalen 1
6 LOKALTIDNINGEN KANALEN I ÖSTERÅKER OCH VAXHOLM
• NR 12 • VECKA 12 • TISDAG 22 MARS • 2022 • ÅRG 27 NR 13 • VECKA 13 • TISDAG 29 MARS • 2022 • ÅRG 27 TIPSA REDAKTIONEN! Du är alltid välkommen att tipsa redaktionen eller skicka in egna texter och bilder. Vi förbehåller oss rätten att välja ut lämpligt material samt att korta ner texter. E-post: redaktionen@fixmedia.se 4 samhälle &politik Kommunerna förbereder sig för den nya flyktingvågen n ÖSTERÅKER/VAXHOLM Ett hundratal personer har de senaste veckorna kommit till Österåker och Vaxholm från Ukraina, men siffran är egentligen mycket högre då flyktingar även ordnat boende på egen hand eller fått plats hos frivilliga som öppnat upp sina hem. Uppe på höjden i Lervik ligger Cecilie Løken Hesselbergs villa där just nu 15 personer som flytt kriget i Ukraina bor. Trots att så många befinner sig i huset är det alldeles tyst. –De ligger mest och sover eller kollar på sina telefoner. De är så traumatiserade, speciellt ungdomarna. De är unga men samtidigt så medvetna om vad som pågår, berättar Cecilie som aldrig tvekade att öppna upp sitt hem. –Jag vill göra det jag kan. Jag har haft öppet hus för flyktingar och hemlösa sedan 2015, periodvis. Det gäller att behålla sitt privatliv också. I området Lervik bor nu 29 personer från Ukraina. Grannar till Cecilie har ställt upp med gäststugor och extrarum och vänner skänker pengar eller kommer med lagad mat. Ukrainarna har Cecilie haft direktkontakt med via olika Facebookgrupper och i många fall gäller det en akut, tillfällig bostad. –Vi har alla sett nyheterna med oändliga köer till Migrationsverket. Systemet är överbelastat och det dessa människor behöver akut är mat och tak över huvudet. Svensk byråkrati tar tyvärr lång tid, förklarar Cecilie. En av de som bor i Lervik är 14-årige Vlad som kommit hit med sin syster och sex bröder. – Det känns okej att vara här och jag känner mig säker, berättar han på knackig engelska. Han ser trött ut och enligt Cecilie är Vlad och de andra tonåringarna mest inne i en egen värld. –Första gången jag såg någon av dem le var när vi DE FLESTA SOM flytt har inte med sig många saker och barnen har ofta bara med sig ett gosedjur. Cecilie visar upp pappersgubbar barnen pysslat med. var på en trampolinanläggning och de kunde fokusera på någonting annat för en stund, säger Cecile. Hur många flyktingar som kan tänkas komma till Österåkers kommun är inte fastlagt. Kommunen uppger att de i dagsläget har 250 boendeplatser på bland annat hotell och konferensanläggningar. Näringslivs- och utvecklingsdirektör Kristina Eineborg har fått uppdraget att ha hand om flyktingmottagandet. Foto: Lina abrahamsson –Dessa platser är evakueringsboenden som det är tänkt att de ska bo i under några dagar. Sedan ska de flytta vidare till ett anläggningsboende. Ukrainarna har tre års uppehållstillstånd så det krävs ett steg efter anläggningsboendet, men hur det ska se ut och hur många platser Österåker ska ordna har MigrationsDe ligger mest och sover. De är så traumatiserade. verket ännu inte bestämt, säger Kristina och tillägger att det just nu är 80-90 personer som kommit hit och ännu fler som kommunen inte har koll på som bor hos släkt, vänner eller frivilliga. Under helgen 19–20 mars öppnade en insamlings- och utlämningslokal i Åkersberga på Stationsvägen 4, i regi av Österåkers kommun ihop med nätverket Tillsammans Åkersberga. Redan första dagen fick de stänga tidigare än tänkt då de överöstes av skänkta saker. Via Facebooksidan ”Stöd till ukrainska flyktingar Österåker” förmedlades listor över det som behövdes mest och vilka storlekar på kläder och skor som önskades. C- riksdagsman besökte Vaxholm n VAXHOLM Alireza Akhondi är nyss hemkommen från en resa till ukrainska gränsen där han lämnat mat och medicin för pengar han själv samlat in. I onsdags var den centerpartistiske riksdagsmannen Alireza Akhondi på studiebesök i Vaxholm. Han tog del av hur kommunen arbetar med integration av nyanlända och gjorde även ett företagsbesök på städfirman Löfberg Service som har anställt många nyanlända. Till lunchen på restaurang 10:an var allmänheten inbjuden för att få höra lite om Akhondis egna engagemang vid flyktingkriser. Han kom själv hit med sin familj som 11-åring från Iran. Innan han blev riksdagsledamot har han bland annat arbetat som arbetsmarknadsexpert och som integrationschef. Under den förra flyktingkrisen 2015 engagerade Akhondi sig genom att resa till södra Europa för att bistå på plats med förnödenheter och annat. Erfarenheter han gjorde där och det stora nätverk han byggt upp genom åren var till nytta när han för några veckor sedan reste till norra Rumänien på gränsen till Ukraina. Med sig hade han drygt 330 000 kr, pengar han själv samlat in på kort tid genom sitt omfattande nätverk. – Jag köpte pallvis med mat och förnödenheter via grossister och stora mängder bandage, kanyler och epilepsi- och diabetesmedicin. Sedan hyrde jag lastbilar på plats för att få in varorna snabbt i Ukraina, berättar han. Alireza Akhondi stöter ibland på motstånd från etablerade välgörenhetsorganisationer mot privata hjälpaktioner, där kritiken handlar om att sådana initiativ ofta är tandlösa och snarare krånglar till välgörenhetsorganisationernas hjälparbete, framför allt om volontärerna inte har erfarenhet och kontakter på plats, något som Akhondi dock besitter. – Saken är att de stora organisationerna har vissa ledtider vilket gör att deras insatser dras med fördröjningar. I den inledande akuta fasen fyller resurser som jag en funktion då jag med min erfarenhet kan få saker och ting på plats snabbt och se till att hjälp når ut. När jag var där hade varken Röda Korset eller UNHCR kommit på plats än. Mitt tjänstepass hjälpte mig och även samarbeten med Baptistkyrkan. Jag kunde dock inte själv röra mig inne i Ukraina någon längre tid av säkerhetsskäl, säger han. Alireza Akhodi har precis dragit i gång en ny insamling och planerar ytterligare en resa till området senare i april, då med förhoppningen att få med sig föräldralösa barn från barnhem i de utsatta områdena. Jesper Almén redaktionen@fixmedia.se RIKSDAGSLEDAMOTEN Alireza Akhondi (c) är nyligen hemkommen från Ukraina där han stöttat med mat och medicin. Foto: Jesper aLmén Till Vaxholm har det hittills kommit ett fåtal ukrainska familjer, främst kvinnor och barn. Kommunen har just nu 28 färdigställda sovplatser och man arbetar brett över förvaltningarna för att hitta både tillfälliga och långsiktiga lösningar på flyktingmottagandet. Frivilligorganisationen En Hjälpande Hand i Vaxholm är ett samarbete mellan Svenska Kyrkan, Lions, Röda Korset och Rädda Barnen, som startade under förra flyktingvågen 2015. De har språkcafé varje söndag mellan 14.00 och 16.00 i Prästgården i Vaxholm. Där tar de också emot kläder och annat. – De familjer som kommer nu har bara vinterkläder på sig, så vi tar gärna emot vår- och sommarkläder för kvinnor och lite äldre barn, säger Ann-Sofie Klar, som är en av volontärerna i En Hjälpande Hand. Onsdagen den 6 april bjuder Vaxholms stad in allmänheten till ett informationsmöte för samverkan kring de flyktingar som förväntas komma till Vaxholm från Ukraina. Med på mötet, som hålls klockan 18.00 i Kronängsskolans aula, är också svenska kyrkan och lokala frivilligorganisationer. Lina Abrahamsson redaktionen@fixmedia.se Jesper Almén redaktionen@fixmedia.se