Kollega Just nu
Kollega Kongress 2019
Kollega Lön & villkor
nadslön till. (OBS! Jobbar du så mycket över hela
tiden strider det mot arbetstidslagen och EU:s arbetstidsdirektiv.) Arbetar du gratis åt din arbetsgivare så sänks ju de facto lönen. 3. Finns det någon typ av arbetstidsförkortning? Har du arbetstidsförkortning på ditt nuvarande jobb kan du räkna om din månadslön till timlön för att jämföra med nya lönen. 4. Innehåller kontraktet någon konkurrensklausul? Vad står det i så fall i den? Är det rimligt att ha en konkurrensklausul för den typen av jobb du har sökt och har du fått någon kompensation för den? Det finns medlemmar som åkt på miljonskadestånd för att de brutit mot avtal med konkurrensklausuler. 5. Står det i kontraktet att du ska ha tillgång till bil och körkort? Får du i så fall en rimlig milersättning? Varning: Milersättning ska aldrig ingå i provisionslön – gör den det riskerar du att gå back. Vad händer om du blir av med körkortet eller om bilen går sönder och du inte har råd att reparera den? Innebär det att du blir utan jobb? Det finns domar där den som tillfälligt blir av med körkortet också blir av med jobbet, men varje enskilt fall måste prövas. 6. Står det något om årliga lönerevisioner? Du är inte garanterad löneökning om det inte finns kollektivavtal. Även om den föreslagna lönen är hög i dag riskerar du att halka efter lönemässigt ju fler år som går utan lönehöjning. Och om lönen inte höjs varje år halkar även tjänstepensionen efter. 7. Har du extra semester? En del kollektivavtal innehåller fler semesterdagar utöver de lagstadgade 25 och i princip alla kollektivavtal ger högre semestertillägg än vad du annars har rätt till. 8. Får du avsättning till tjänstepension? Om ja – hur mycket? Är du man kan du använda räkneexemplet nedan för att få lika stor inbetalning till pensionen som du skulle fått på ett jobb med kollektivavtal. Kvinnor behöver begära ännu högre inbetalningar eftersom de får mindre pension för pengarna i flertalet alternativa pensionsplaner. Det viktigt att det skrivs in i avtalet att din ersättning ska höjas i takt med övriga privattjänstemäns pensioner. 9. Finns det flexpension eller liknande? Möjligheten att gå ner i tid tidigare kanske är svår att omvandla till reda kronor, men anställda på företag med kollektivavtal kan räkna med en ytterligare avsättning till tjänstepensionen. Pensionsavsättning inklusive flexpension landar i dag på 5,2 procent för flertalet. 10. Hur hög är avgiften på ditt pensionssparande? Med kollektivavtalad ITP kan du få ner avgiften på pensionskapitalet till 0,1 procent, vilket ger mer pension för pengarna. Är avgiften över 0,5 procent gröper den ur pensionen (skillnaden kan bli sjusiffrig under ett arbetsliv, enligt PTK). För att du som anställd utan kollektivavtal ska få lika hög pension som om du haft ITP måste någon kompensera för de högre avgifterna. Antingen betalar din arbetsgivare in mer eller så får du spara privat för att komma upp i samma månadspension. 11. Finns det andra försäkringar? I kollektivavtalet finns försäkringar som bland annat ger dig rätt till ersättning om du skulle skadas på eller på väg till och från jobbet. Dessa försäkringar (TGL och TFA) är värda 650 kronor i månaden, enligt Trygghets rådet, som dessutom hjälper dig till nytt jobb om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist. 12. Finns det sjukförsäkring? Om inte – vad kostar en privat? Är du ung och frisk blir det kanske billigt, men om du har någon sjukdom, ligger i riskzonen för sjukdom eller börjar bli till åren blir det dyrare. Ofta krävs dessutom en hälsodeklaration om du ska teckna en privat sjukförsäkring och minsta lilla åkomma höjer premien. Utan kollektivavtal får du flera tusenlappar mindre i lönekuvertet om du skulle bli sjuk. Ser det nya jobbet fortfarande lika fördelaktigt ut? Räkneexempel för avsättning till tjänstepension Multiplicera 5,2 procent av lönen upp till 40 250 kronor i månaden. Lägg till 30,2 procent på den del av lönen som eventuellt överstiger 40 250 kronor. Addera mellan 500 och 900 kronor i månaden som kompensation för högre avgifter och kostnader och begär så mycket högre lön. KONJUNKTUREN VIKER NEDÅT Sämre tider är på väg, konstaterar Industrins ekonomiska råd i en rapport som kan påverka avtalsrörelsen. text OLA RENNSTAM Enligt rapporten har tjänstesektorn haft en högre tillväxt än tillverkningsindustrin 2012–2018. Att tjänstesektorn ökat sin export är gynnsamt för svensk ekonomi men det råder inget tvivel om att sämre tider är på väg, enligt Industrin ekonomiska råd, som består av fyra oberoende ekonomer. I rapporten analyseras faktorer som har betydelse för industrin och svensk ekonomi på lång sikt. Nu när en stor avtalsrörelse står för dörren blir rådets analys extra viktig. – Det finns stora orosmoln och det börjar synas i faktiska siffror. Vår bedömning är tyvärr att det ser sämre ut än vad vi hade hoppats på. Det gäller att ha en beredskap för att det kommer att bli tuffare de kommande åren. Men samtidigt har industrin behov av kompetens, så vi är inte jätteoroliga för någon markant ökad arbetslöshet – bolagen vill behålla den kompetens man har, säger Anna Breman, chefsekonom på Swedbank och en av författarna till rapporten. Katarina Lundahl, Unionens chefsekonom, påpekar att nedgången kan bli kortvarig. – Vi kan inte stirra oss blinda på hur konjunkturläget ser ut när vi förhandlar, det kan ändras snabbt, men det är klart att det ändå spelar roll. Det viktiga är vilka löner företagen långsiktigt kan bära. Det största enskilda orosmolnet i närtid är annars en upptrappning av handelskriget mellan USA och Kina, anser rådet, enligt vilket även klimatförändringarna kommer att innebära påtagliga risker för svensk industri framöver. Industrins ekonomiska råd menar dock att svensk industri har goda förutsättningar att bidra med klimatsmarta lösningar på växande marknader som Kina och Indien. Dessa länder står inför stora investeringsbehov när det gäller exempelvis förnybar energi, elektrifiering och så kallade hållbara städer. KOLLEGA 7_2019 13
Kollega Arbetsrätt
Kollega Tufft på jobbet
Kollega Karriär
Kollega Så funkar det
Kollega Arbetsplatsen
Kollega Kollega spanar
Kollega Vägen tillbaka
Kollega Arbetsmiljö
Kollega Yrket i bild
Kollega Chef & medarbetare
Kollega Smart start
Kollega Smart ekonomi
Kollega Smart på jobbet
Kollega Smart hälsa
Kollega Om Unionen
Kollega Korsord