LFV Årsredovisning 2020 1
L F V 2020 F ÖR V AL TN INGSBERÄ T TELSE PRE S T
A TION S S TYRN IN G PRESTATIONSPLANERNA STYR VÅRA MÅL Inom EU finns en omfattande reglering av flygtrafiktjänster. EU fastställer också mål för flygsäkerhet, kapacitet, miljö och kostnadseffektivitet genom femåriga prestationsplaner. UNDERVÄGSAVGIFTER 2020 URVAL AV EUROPAS LÄNDER (euro/service unit) Italien Tyskland Storbritannien Frankrike Danmark Spanien Norge Sverige Polen Finland Litauen Irland Lettland 66,02 63,61 61,90 58,69 57,53 50,95 50,42 47,38 44,76 43,53 36,81 27,27 27,02 EU:s reglering av flygtrafiktjänster omfattar bland annat certifieringskrav, krav på teknisk harmonisering och bildande av funktionella luftrumsblock över nationsgränserna. EU-kommissionen fastställer också så kallade prestationsplaner med mål för flygsäkerhet, kapacitet, miljö och kostnadseffektivitet. EU:s prestationsplaner syftar till att: • behålla eller förbättra flygsäkerheten oberoende av trafikökningar • minska varje flygnings miljöpåverkan • öka kapaciteten i luftrummet och minska förseningar, • sänka kostnaderna för flygtrafikledning För Sveriges del omfattar målen en route och terminaltjänsten vid Stockholm Arlanda Airport. För den första referensperioden, RP1 2012–2014, uppnådde LFV samtliga mål. För den andra referensperioden, RP2 2015–2019, har LFV uppnått flertalet mål. Uppdaterad återrapportering av måluppfyllelsen finns på sida 54–55. REFERENSPERIOD 3 År 2020 var det första året i den tredje referensperioden, RP3. I början av 2020 presenterades förslag till beslut gällande prestationsplaner av EU-kommissionen. Sverige och flertalet andra stater föreslogs inte bli godkända på grund av att planerna inte ansågs bidra tillräckligt till målen för kostnadseffektivitet. När coronapandemin visade sig slå väldigt hårt mot UNDERVÄGSAVGIFTER SVERIGE (kr/service unit) RP3 RP2 RP1 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 506 531 563 581 579 609 640 664 662 flyget inledde EU en översyn av regelverket rörande RP3. Efter att olika förslag varit på remiss, och flera försök till beslut i Single Sky Committee, fattade EUs Appeal Committee beslut i oktober 2020 om ett regelverk för att hantera situationen, EU 2020/1627 (undantagsåtgärder för den tredje referensperioden 2020–2024 av prestations- och avgiftssystemet i det gemensamma europeiska luftrummet med anledning av pandemin). Detta regelverk innebär att nya EU-mål ska tas fram och beslutas våren 2021, varefter reviderade prestationsplaner ska skickas till EU i oktober 2021 och beslutas i början av 2022. I de nya planerna ska åren 2020 och 2021, vad gäller kostnader och avgifter, slås samman och ses som en enhet. Kostnadsmålet för dessa år ska beakta faktiska kostnader. Då den nya planen baseras på nya trafikprognoser och kostnadsunderlag kommer trafikriskdelningen få en begränsad påverkan under inledningen av referensperioden, åren 2020–2021. Leverantörer av flygtrafiktjänst ska även särskilt rapportera vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av pandemin. Nya preliminära underlag för RP3 har lämnats till Transportstyrelsen hösten 2020 och LFV har medver12 kat under året vid de konsultationer som Transportstyrelsen har arrangerat. Mål för RP3, det vill säga för 2020–2024, finns därmed ännu inte framtagna eller fastställda. I det följande kommenteras ändock kortfattat utvecklingen under 2020 inom respektive målområde. FLYGSÄKERHET Under den tredje referensperioden kommer flygsäkerhetsmålen att följas upp via enkäter där säkerhetsledningssystemet följs upp utifrån flygsäkerhetskultur och dels övriga delar i flygsäkerhetssystemet. Enkäten avseende de föreslagna målen för RP3 har kommit, men rapportering görs först under våren 2021 och utfall rapporteras till EU först 1 juni 2021 varför något utfall inte finns att rapportera. MILJÖ Även nyckeltalet avseende miljö har haft ett utfall väl under tidigare år i och med den den låga flygtrafiken, miljömålet mäts som avvikelse mellan rakaste flygsträcka och faktiskt flugen sträcka. Utfallet 2020 uppgick till 1,03 procent (utfall 2019 1,25). KAPACITET I och med den låga trafikvolymen under året har flygtrafiken kunnat bedrivas med hög tillgänglighet. 99,96 procent av flygningarna en route i svenskt luftrum under 2020 kunde genomföras utan några förseningar orsakade av flygtrafiktjänsten. Även kapaciteten för terminal Arlanda låg på en hög nivå 2020. Den genomsnittliga förseningen i det svenska luftrummet uppgick till 0,01 (0,07) minuter per flygning. KOSTNADSEFFEKTIVITET Genom systemet regleras undervägs- och terminalavgifterna vid Stockholm Arlanda Airport. Sammantaget svarar dessa avgifter för cirka 70 procent av LFVs omsättning. Undervägsavgifterna finansierar, utöver den flygtrafiktjänst en route som utförs vid kontrollcentralerna och tillhörande infrastruktur, även bland annat flyginformationstjänst och en betydande del av den lokala flygtrafiktjänst som utförs från flygplatsernas kontrolltorn och terminalkontroller. Till följd av sänkt ränta har pensionsskulden och kostnaderna ökat kraftigt under 2020. Detta uppvägs delvis av de kostnadsminskningar som genomförts med anledning av coronakrisen. LFVs uppdrag är att upprätthålla en infrastruktur och tillgänglighet i luftrummet och möjligheterna att kortsiktigt anpassa kostnaderna till svängningar i flygtrafikvolymen är mycket begränsade. 20 40 60 80 0 0 100 200 300 400 500 600 700 800