Advokaten 1
Reportage Häktes och restriktionsutredningen gro
va brott som terroristbrott med internationella kopplingar. Utredningen avser inte att föreslå tidsgränser för restriktioner vid häktning. Däremot anser den att det är domstolen som ska bestämma vilka restriktioner som ska användas, inte åklagaren. – Det är en ytterligare inskränkning i den enskildes frihet, och det förefaller logiskt att det är en fråga för domstolen, inte för en part – hur professionella åklagarna än är, sa Inger Söderholm. Utredningen vill ta bort ”tvåårsreAdvokaten Nr 3 • 2016 geln” – den obligatoriska häktningen vid brott där det lägsta straffet är fängelse i två år eller mer. Enligt utredningens mening ska de särskilda häktningsskälen krävas även om man är misstänkt för ett mycket allvarligt brott: risk för fortsatt brottslighet, för att man förstör bevis eller för att man håller sig undan. Utredningen avser att föreslå att barn som häktas inte ska placeras i vanliga häkten. I stället ska det bli en uppgift för Statens institutionsstyrelse att ta hand om dem på några av ungdomshemmen. Rättscentrum i Göteborg. Häkte och frivård. Även för häktade barn menar utredningen att en ventil måste finnas för att placera barn i vanliga häkten. Det kan till exempel gälla barn där risken för fritagning är stor. Men de barnen ska ändå ha rätt till mänsklig kontakt minst fyra timmar om dagen. inger söderholm trodde att förslagen kan ge något färre häktade och kortare häktningstider. – Vi tar bort de allra längsta häktningstiderna. Vi får en bättre prövning av restriktionerna och minskad isolering av dem som är häktade. För 15 »