Advokaten 1
Reportage Svensk Juristtidning 100 år Juristerna
kliver framåt J Juristernas roll i samhällsdebatten har stärkts. Men det finns fortfarande mycket kvar att göra. TEXT OCH FOTO: TOM KNUTSON uristernas roll i samhällsdebatten var en av de tre huvudfrågor på Svensk Juristtidnings seminarium där flera av Sveriges främsta jurister deltog. Diskussionen tog avstamp i Mårten Schultz artikel ”Juristerna i elfenbenstornet”. Mårten Schultz, professor, konstaterade att jurister ofta klagar på att sakkunskapen om juridik brister i den allmänna debatten. Men frågade han: ”Hur förhåller sig jurister till den allmänna debatten då jurister skriver i Svensk Juristtidning, SvJT?” Schultz jämförde i sin artikel innehållet i SvJT under några år med de stora rättspolitiska frågorna som samtidigt diskuterades i den allmänna debatten. Schultz kunde konstatera att författarna i SvJT hade behandlat några av de mest brännande rättspolitiska frågorna, till exempel häktningstider, integritets- och upphovsrättsfrågor och tortyr. Alltså samma frågor som varit i samhällsdebattens fokus. Men hur har författarna då behandlat det faktum att dessa ämnen är heta samhällsämnen när de skriver i SvJT? – Inte alls. När jurister skriver i SvJT är det ibland som om de skriver i ett vakuum, summerade Schultz och berättade att bilden i flera av de amerikanska motsvarigheterna till SvJT är helt annorlunda, där visar författarna ofta direkt att deras artiklar knyter an till aktuella och debatterade rättspolitiska frågor som visar på ett intresse för de samhällspolitiska frågorna. SvJT hade dagen till ära tagit ett definitivt steg in i den digitala eran genom att publicera samtliga artiklar på internet gratis tillgängliga för alla. www.svjt.se – Jag kan tycka att det är lite besynnerligt (som det är i Sverige), därav liknelsen med elfenbenstornet. Dessutom är det ju så att anledningen till att det blivit artiklar i SvJT är att det handlar om aktuella frågor. Så ämnena krokar i den allmänna debatten men man låtsas som om att impulsen till artikeln inte har funnits där. Det kan jag tycka är lite konstigt och att det slarvas lite där, sa han. trenden att domare allt oftare förklarar och kommenterar domar i olika medier är inte något som är övergående, ansåg paneldeltagarna. Det rådde även enighet bland paneldeltagarna att domare inte har något större val om de vill medverka i medierna eller inte. I praktiken måste de delta. Nicklas Lundblad, it-debattör med Svensk Juristtidnings redaktör, departementsrådet Charlotte Kugelberg, gav en historisk tillbakablick och berättade att tidningen grundades 1916 av Tore Almén och Karl Schlyter. stor erfarenhet av förhållandena i USA, konstaterade att i USA är juridiken betydligt mer ”politiknära” än i Sverige. Debatten handlar mer om hur det borde vara än hur det är. Amerikanska juridiska uppsatser argumenterar ofta för sin sak snarare än att lägga fram en tolkning av ”de lege lata”. En annan skillnad mellan USA och Sverige handlar om människorna som arbetar med juridiken. I USA är intresset för att skildra dem, deras teorier, vad de tycker och känner mycket stort. Det skrivs relativt sett betydligt fler biografier om jurister än i Sverige. Enligt Nicklas Lundblad är det amerikanska intresset för människorna i grunden bra. – Det ger ett personligt engagemang till juridiken, som gör att den upplevs mindre som en maskin och mer buret av de egna värdena. Både deltagandet i den juridiska processen, valet att bli jurist och juridikens utfall upplevs som personligt relevant på ett annat sätt i USA än i Sverige, sa Nicklas Lundblad. 20 martin ahlquist, f.d. chefredaktör för tidningen Fokus, ansåg att åsiktsjournalistiken på gott och ont fått en renässans. Den gör sig bra i sociala medier och säljer ”klick”. I den politiska debatten med en höger–vänsterskala innebär det inte några problem. Men problemet uppstår när det inte finns någon motsatt uppfattning. Och just så tenderar det att bli i rättsfall ibland, främst i brottmål och bland dem framför allt i våldtäktsmål. – Förövaren blir ofta, förutom den verkliga förövaren, domaren i målet som utmålas som en sexistisk dinosaurie. Förloppet är oerhört snabbt och snart skapas en lynchmobb. Och är det något vi vet om mobbning är Advokaten Nr 3 • 2016