Advokaten 1
Fokus Barnkonventionen blir lag » Utredningens fö
rslag innebär att fysiskt våld mot barn ska kunna straffas även om smärtan inte är bevisad eller om den har varit ringa. Bestämmelsen begränsas till att gälla föräldrar och andra närstående. Barnrättighetsutredningen vill också lyfta in principen om barnets bästa i förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen. Dessutom ska barnets bästa och barnets rätt att komma till tals göras tydligare i utlänningslagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. FORTSATT ARBETE BEHÖVS Bara en ny lag räcker alltså inte, det är Barnrättighetsutredningen mycket tydlig med. Utredaren föreslår också andra åtgärder för att barns rättigheter verkligen ska kunna förverkligas. En är att regeringen bör dra igång ett ”kunskapslyft” kring barnkonventionen, riktat till båda tjänstemän och förtroendevalda på myndigheter och ute i landet. Utbildningen bör vara konkret och praktiskt inriktad, betonade Anita Wickström. – Det är alltså inte fråga om en allmän utbildning i barnkonventionen, utan vad barnets rättigheter innebär ute i den konkreta situationen, på verkstadsgolvet där man själv arbetar, sa hon. Wickström vill också att myndigheter som arbetar med barnfrågor ska få ett tydligt uppdrag att göra sina verksamheter kända av och tillgängliga för barn. Dessutom bör regeringen låta utreda om Barnombudsmannen, BO, ska ges i uppdrag att föra enskilda barns talan. n FAKTA BARNKONVENTIONEN FN:s konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Hittills har 196 stater ratificerat barnkonventionen, och barnkonventionen är därmed den konvention som flest länder har anslutit sig till. I dag är det bara USA som inte har ratificerat konventionen. FN-kommittén för barnets rättigheter (barnrättskommittén) övervakar hur konventionsstaterna efterlever konventionen. Vart femte år ska alla konventionsstater lämna en rapport till barnrättskommittén. Kommittén lämnar sedan förslag och rekommendationer om hur staten bör agera för att på ett bättre sätt genomföra barnkonventionen. Konventionen definierar barn som varje människa under 18 år. Fyra av artiklarna i barnkonventionen kallas för huvudprinciperna och är vägledande för hur helheten ska tolkas: artikel 2, 3, 6 och 12. 28 Sverige ratificerade barnkonventionen 1990, som ett av de första länderna. Hittills har Sverige valt att inte göra den till svensk lag. I stället har man anpassat andra lagar så att de överensstämmer med barnkonventionen, så kallad transformering. FN:s barnrättskommitté har vid upprepade tillfällen uppmanat Sverige att inkorporera barnkonventionen i svensk rätt. Även barnrättsorganisationer som Rädda barnen och Unicef har länge förordat att konventionen får status som lag. En parlamentarisk kommitté, Barnrättskommittén, diskuterade huruvida barnkonventionen borde inkorporeras i svensk lag. Kommittén förordade dock i stället fortsatt transformering av existerande lagar för att de bättre skulle stämma överens med barnkonventionen. Advokaten Nr 3 • 2016