Advokaten 1
Fokus Barnkonventionen blir lag » barnets rätt at
t bli hörd, barnet som rättighetsbärare och vikten av barnkonsekvensanalyser, sammanfattar hon. PRESSAR LAGSTIFTAREN Även Sveriges barnombudsman Fredrik Malmberg, som suttit med i utredningen, är nöjd. – Precis som i Norge tror jag att vi i Sverige kommer att Ignacio Vita. få se en utveckling som stärker barnkonventionens genomslag i övrig svensk lagstiftning. Redan diskussionen om att barnkonventionen ska bli lag har haft en sådan effekt, konstaterar Fredrik Malmberg, och syftar på LVUutredningens förslag till ny tvångsvårdslagstiftning, som innehåller mycket diskussioner utifrån barnkonventionen. – Jag tror också att vi kommer att få se ett större genomslag av barnkonventionen i domar och praxis, när barns rättigheter blir tydligare för rättsväsendets aktörer, säger Malmberg. Fredrik Malmberg tror att lagen Karin Gyllenring. kommer att bli viktig för barns och ungas möjlighet att göra sina röster hörda och tycka till om beslut som berör dem. – I svensk lagstiftning finns ett bestämmelser att ges en helt annan tyngd. Lagstiftaren kommer tvingas att analysera lagstiftningens förenlighet med barnkonventionen på ett helt annat sätt än i dag, anser Ignacio Vita. VAGT OCH TVETYDIGT Om barnkonventionen blir svensk lag kan advokater åberopa den direkt i domstolar och inför myndigheter, och beslut kan fattas enbart på grundval av den, det är alla överens om. Men hur barnkonventionen ska tillämpas är långt ifrån klart. Det menar i alla fall Maarit Jänterä-Jareborg, professor i internationell privat- och processrätt vid Uppsala universitet, och expert i Barnrättighetsutredningen. – Jag måste medge att jag från ”Genom att konventionen görs till lag kommer dess bestämmelser att så kallat olämplighetsrekvisit. Det innebär att barn ska få komma till tals om det inte är olämpligt. Problemet med olämplighetsrekvisitet är att det är ett kryphål att förvägra barn att komma till tals, menar Malmberg. I barnkonventionens formuleringar finns inget utMaarit JänteräJareborg. ges en helt annan tyngd. Lagstiftaren kommer tvingas att analysera lagstiftningens förenlighet med barnkonventionen på ett helt annat sätt än i dag.” Ignacio Vita rymme för kryphål, enligt Fredrik Malmberg. Rätten att komma till tals är grundläggande och absolut. Han hoppas också att inkorporeringen kan leda till bättre analyser av vad som egentligen är barnets bästa. – Utredningen kunde se att det ofta inte görs en utredning i det specifika fallet om vad som är barnets bästa. Barnets bästa är ju inte en slentrianformulering, utan det innebär att titta på det enskilda barnets situation för att göra en kvalificerad bedömning, säger Malmberg. Även från advokathåll välkomnas utredningsförslaget om att inkorporera barnkonventionen i svensk rätt. – Det är mycket bra. Barnens rättigheter får därigenom större betydelse. Genom att konventionen blir svensk lag blir den också direkt tillämplig, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg. Advokaterna Karin Gyllenring och Ignacio Vita, som båda främst arbetar med barn i migrationsärenden, håller med. – Genom att konventionen görs till lag kommer dess 30 början var mycket skeptisk, men jag vill ändå ge beröm för det nedlagda arbetet och idén om en kontinuerlig, parallell transformering. Min grundinställning är att vi som jurister ska värdesätta rättssäkerheten mycket högt, och för mig betyder det att reglerna är förutsägbara och att reglerna efterlevs och kan efterlevas. Som jag har sett på barnkonventionen är många av dess bestämmelser vagt formulerade och det går att ha mycket olika åsikter om vad de egentligen innebär för rättstillämparen och vilka förutsättningar de skapar, säger hon. Hon exemplifierar med en av huvudprinciperna, artikel 3 om barnets bästa, och hur den ska tolkas i fråga om omskärelse av pojkar. – Där är ju åsikterna helt olika: somliga anser att det är i barnets intresse att man inte omskär förrän pojken är mogen nog att själv ta ställning till det och fatta ett informerat beslut. Andra säger att givetvis måste det vara i barnets intresse att följa föräldrarnas tradition och kultur, där en omskärelse innebär att en pojke inlemmas i släktens gemenskap och i den egna kulturen och traditionen. Det är ett typexempel där det blir väldigt svårt att avgöra, säger Jänterä-Jareborg. Hon tillägger att barnkonventionen i fall som detta snarast kan komma att öka förvirringen, eftersom båda sidor faktiskt kan åberopa konventionen som stöd för sin argumentationslinje. Ytterst kommer det att bli domstolarnas sak att uttolka och med tiden skapa praxis för hur barnkonventionen ska hanteras. Frågan är vad de ska utgå ifrån. Som Maarit Jänterä-Jareborg påpekar finns här inga förarbeten av klassisk svensk modell. Inte heller finns det någon internationell domstol som kan peka ut rätt tolkning, som det Advokaten Nr 3 • 2016